fått någon luft, förr än pya bakymmer uppstå. Det är de sednaste händelserna i Schweitz, som nu sätta vederbörande i detta bryderi. Schweitz är nemligen en republik, och således finnes der naturligtvis äfven republikaner. Men republikaner hafva stundom republikanska ideer, och iddterna hafva någongång en slags elektrisk egenskap att meddela sig. Schweitz är dessutom medelpunkten mellan Tyskland, Frankrike och Italien, och Schweitz är Wilhelm Tells fädernesland. Som nu de republikanska ideerna hvarken uti Tyskland ,fFrankrike eller Italien äro välkomna för vederbörande, och en Wilhelm Tell nu för tiden heh simpelt betyder en upprorsmakare, så spå vi, att något slags sundhetskordong snart påtänkes, för att hindra importen af både ideer och Wilhelm Teller till andra länder. Härvid torde de stackars Schweitzarne få betala fiolerna, för att likväl slutligen belönas med någon prins, som uppoffrar sitt lugn, för att mot en hederlig civillista blifva suverän öfver det goda bergsfolket. Allt detta är, som Läsaren ser, endast en lös spådom. Väl hör man redan Frankfurterbladen skjuta fram nödvändigheten af en oskyldig intervention i de Schweitziska angelägenheterna — och den fria Rikstaden Frankfurt är, som bekant, för närvarande sjelfva bjertat i den monarkiska Rikskroppen, till och ifrån hvilken alla de legitima lifssafterna ströma ; men huruvida i öfrigt någon anledning till spådomens fullbordan kan hemtas af de synliga företeelserna på politikens horizont — af Monarkernas och ministrarnas täta möten, af den nya rekryteringen i Ryssland, hvarom nämndes i gårdagsbladet, eller något annat dylikt, lemnas helt och hållet åt hvars och ens egen skarpsinnighet alt utleta. Vi finna häruti endast ett nytt bevis, att tiderna äro underliga.