Aftonbladet – 31 augusti 1833, sida 3

(Insändt). EN JURIDISK FRÅGA OM BYSÄTTNING. Frågan är icke här om bysättning i allmänhet, utan i ett särskilt fall: Om min granne som tjensteman har blott en enda dräng tilt sitt jordbruks skötsel på landet: om denne dräng, utfattig genom förutgående omständigheter, och egande knapt de nödigaste kläder på, kroppen, är skyldig till en handlande eller någon dess likeen liten summa penningar, som, i anseende till högst nödige kläders inköp och några små skulders afbetalning, omöjligen kan af årets lön betalas, emedan 3 10 deraf redan äro utltagna, och han vid legoårets slut skall ingå uti annans tjenst, är det då enligt med högsta billighet och rättvisa, att fordringsägaren, ehuru tillståndet kan vara käudt, midt under brådaste .andetiden, unemli. vid slutet af Juli månad, då mycket af höbergningen ännu är öfrigt, samt hela sädesskörden och bhöstsåningen återstå, utan husbondens särdeles hörande inom 3 å 10 minuter bortrycker denne dräng ur tjenst och arbete till bysätts nings-häktet? Som husbonde synes jag likväl böra äga någon rättighet, att icke allenäst yttra och förklara mig härvid, utan ock att till tjensteårets slut få behålla ett lagligen betingadt arbetsbiträde, hvarförntan mycket af min gröda kan gå förloradt. Om min dräng antingen låter värfva sig eller ock leja sig till krigstjenst, så skall han i fredstider uttjena legostämmoåret; är då en enskilt mans fordran af högre vigt, än Kgl. Maj:ts och Kronans samt Rikets tjenst? Är den angelägnmare än jordbrukets vård och skötsel på cen tid af året, då andetiden är som betast, och tillgången till legofolk svårast, och ofta omöjlig? Men fordringsigaren hör och tar inga andra skäl än egennyttans blinda ingifvelser. Han stödjer sig härvid på Kandshöfdingeembetets utslag, som är sruandadt på Utsökningsbalkens 3 kap., utan någon viss Y:s åberopande. Jag våger tvillr, om i hela detta kapitel någon 4 och nägon mering kan finnas, som äger fult tillämpning på jeestehjoo under tjensteårets gång. Det tycks örhålla sig helt annorlunda eller olika md jenstehjon, än ried en som råder. sig sjelf. sandshöfdingeembetet må vara. oskyldigt och irsäktadt, dels emedan det icke har något anmt än det åberopade lagens rum att följa, tels ock emedan hos det hvarken fordvingsäga— ens sinnelag eller skuldenärens belägenhet och mstindigheter kunna vara kända. Men byad