ångmaschiner deruti, att sjelfva ångeylindern är rörlig på en axel, hvarigenom den s. k. parallelrörelsen helt och hållet undvikes och machineriet utomordenlligt förenklas. Denna sinnrika uppfinning lärer tillhöra Hr Öfver-Direktören G. Swarlz, som vid teknologiska institutet lätit förfärdiga en dylik maschin i modell. Äfven ångpannan är olik de vanliga uti sjelfva sättet för vatinets upphettande, som till en del sker genom rör inuti pannan, genom hvilka sjelfva elden eller den upphettade luften och röken äro ledda. Ännu märkligare är i afseende å Enogelbrekts ångmachina, att den blifvit förvärdigad af Frih. Anckarsvärds eget folk och i dess egen verkstad, under inseende blott afen elev vid Teknologiska institutet, som började taga undervisning derstädes för tvenne-år sedan ifrån att hafva varit lärgosse i ett handtverk, och hvilken aldrig arbetat inågon större maschinverkstad. Några sådana fakta vederlägga på ett afgörande sätt den invändning någre vetenskapsmän velat göra emot den undervisningsmetod som begagnas vid handarbetena inom teknologiska institutet, nemligen att sysselsätta eleverna med arbeten af små dimensioner, hvilket Hr Swartz anser hufvudsakligen bidraga till vinnande af den precision i utförandet, som egentligen är den felande egenskapen hos våra vaniiga metallarbetare,