Aftonbladet – 19 augusti 1833, sida 2

N LÖ — RR ms MMMM v I —tF777Hrvmmv4aoe—r St ULVYLAL TY Eta Ty GEIA CECIL OT BYSLU Duis Hl Ck skall hafva ingått i Påhlsous rum och föröfrigt tillkännagifvit en så nära bekantekap med lokalen, att vågot tvifvel om den af Söderberg afgitna beröttelsens sannfärdighet icke kunnat äga rum: hvarjemte Andersson för öfrigt till alla delar instämde uti Polis-Uppsyningsmanuen Lindqvists vitlnesberättelse, med förklarande, att den af gossarne Berggren och Söderberg afgifne berättelse om deras brolt varit frivillig, samt alt trugande celler hotelser dervid icke emot dem blifvit använde. 30 Hustru Olin: att vittnet, som bor i samma ha; med hustru Berggren, selt gossen Berggen ätföljd af gossen Söderberg, ifrågavarande Fredagsefiermiddag, bl. ungefärligen 5 eller G hemkommun, utan att de då medbaft något alt bära, samt att de begge straxt derefter å nyo begifvit sig bort. 4:o Enkan Engblom: alt hon, som bor vid Rechnsjernas gränd å denna snalm uti buset N:o 17, sell gossarne Berggren och Söderberg, fredagsetftermiddagen, den 31 sistl. Muj, kl. 4 cller 5 ce. m., gå förbi, utan att de då medbaft något att bära. Pol. Uppsyningsmannen Påhlsson anhöll, att som Åkaren Berglund, hvars hörande Påhlsson förra rättegångsdagen begärt, i dag icke tillstädeskommit, han till någon annan dag wåttle kallas; med bi fall brartill och då Rätten, med anledning af hvad Uppsyningsmännen Lindqvist och Audersson I dag herältat, ansåg nödigt, att än ylterligare höra Akaren Andersson, vidare förhör i detta mål uppsköts till Thorsdagen, den 4 ivstundunde Juli, kl. 10 f. mm. till hvilken tid vederbörande tillsades återkomma , samt Åkaren Berglund och Andersson skulle kallas, att vid laga äfventyr sig inför Rätten in tälla. Weilerbörande afträdde, men gossarne Berggren och Söderberg andtvardades till fångbevakning en. Den 4 Juli. S. D. Återföretogs det från den 27 nästvekne Juni till denna dag upps skjutne mål angäcnde för olofligt tillgrepp häktade och anklagade gossarne Anders Reinhold Berggren och Gustaf Adolf Söderberg, dervid desse inställdes och jemväl tillstädeskommo Polisuppsyningsmannen Påhlsson, dennes hustru och moder, Polisuppsyniugsmännen VWillström, Lindqvist och Andersson, de anklagades mödrar, Hustru Berggren och Enkaw Söderberg; hvarjemte af Rätteus Betjenter anmäldes, att de till denna daäg kallade Åkarne Andersson och Berglund voro i Rältens förmak tillstädes. Sedix0 till justering blifvit uppläst Protokollet för nästofeanberörde dag, den 27 sistl. Juni, hvi Iket af vederbörande till rik ticheten erkändes, så yrkade Uppsyningsmannen Påhlsson, att Åkaren Andersson måtte edeligen fästa den at bonom förut afeifna vittnesberättelse, samt att Åkaren Anders Berglund ij jemväl måtte blifva 2åsom viltue börd; hvadan bemälde personc vr förekallules och då nårot jif emot dem hvarken anfördes cHer kunde atrönas, fingo framtiiäda och allärga vittneseden, och varnmades, hyarefter och sedan Berglund fålt afträda, för Andersson upplästes den bevättelsehan den 20 sistl Juni härstädes afgifvit och hvilken af Andersson till alla delar erkändes, meal tillägg, att gossarne Berggren och Söderberg till den af dem gjorde bekännel-e hvarken blifvit lockade, än mindre genom hot trugade. Andersson fick afträda och inkallades Åkaren Berglnnd, som berättade: alt vågon dag i slutet af sictl. Saj månad , då viltnet, i följd af ct hastigt honom träffadt illamående, legat på en soffa uti elt al Akarea Anderssons rum, der Anderssor jemväl sjelf varit Uill-tädes, bade hustru Pablssvn på jeftermid. far ger, kl. emellan 4 och 5 ditkommit och frågat elter de gossar, fom vaktal Anderssous kokrenlir med ytirad förmodan, att en hos henne samma dag föröfvad stöld kunde vara af den begången; hvadan viltnet och Andersson genast hbegiivit sig till gossarac Berggrens och Söderberga hemvist, men icke dem hemma; alt derefter hade Aude rss skiljt sig ifrån vittnet, som, för sitt illamående, sagta alervändt till Anderssons bostad, der vittnet, vid sin ankomst, funnit Anderson och åätskillige Pol, Uppsyningsmän samt ome för vitluct då okände gossar innev vara, af hvilka gossar den ene, som kallats Sö