RR POSTSKRIP TUM. Utländska posten, som ankom i natt, medför underrättelser från London till 26, från Paris till d. 24, samt från Hamburg till den 30 Juli. De nyaste underrättelserne från Portugal gå till d. 10 Juli från Lissabon, och till den 14 -från Oporto. Bourmont hade d. 10 lanrdstigit vid Villa Conde, och genast mottagit öfverbefelet öfver Miguelitiska armeen, som sades hestå af 21,000 man och vara beredd till storm på Oporte. De konstitutionelles styrka uppgifves till 14,000 man under befäl af grefve Sal.danha, och stog dag och natt under vapen i afvaktan af ett anfall. Don Pedro hade låtit sina ministrar skrifva eit långt bref till öfverbefälhafvaren öfver Migueis truppar, med anmaning att sluta jsig till Drottningens sak, men han hade icke velat inlåta sig 1 någon slags underhandling. Amiral Napier var af Don Pedro utnämnd till grefve af St. Vircent. I Lisabon sökte regeringen ännu dölja flottans borttagande. 3000 man hade blifvit satta öfver Tajo, för att marschera mot de konstitutionelle i riktningen åt Elvas. Engelska tidningen Globe berättar, att officicl upderrättelse ankommit till Don Pedros agent i London, att största delen af ön Madeira förklarat sig för Donna Maria. En del af regeringspersonalen, som var usurpatorn tillgifven, hade flyktat till det inre af ön. Ett rykte gick i London, att ett till Plymouth ankommet fartyg vid Cap St. Vincent fått den underrättelse, att Napier d. 12 afseglat till Tajo, och ämnade d: 16 angripa Lissabon. Då fartyget passerade mynningen af Tajo hördes en stark kanonad, och flere skepp. syn1es under fulla segel. e S Tvenne af de 4 fartyg, som undkommo vid bataljen d. 3, hade sedermera hissat Drottningens flagga, och förenat sig med amiral Napiar. I Engelska Öfverbuset hafva ministrarne lidit ett nederlag vid voteringen öfver en vigtig klausul af Irländska kyrkoreformbillen, som rörde indragning af alla de prebendeförsamlingar, i hvars kyrkor gudstjenst icke hållits på 3 år, Erkebiskopen af Canterbury företog såsöm amendement, att till en sådan indragping skulle fordras biskopens i stiftet bifall. Pärpå ingick Grefve Grey såvida, att biskopen skulle hafva en röst i den kommission som ägde att besluta öfver detta ämne, Nu kom srkebiskopen med ett annat amendement, all inkomsterne af alla sålunda indragna prebenden ieke skulle anslås till den allmänna fond, som enligt hvad billen föreslog, komme att. ställas under en särskild kommissions förvaltning, utan användas till uppbyggandet af nya kyrkor. Vid omröstningen öfver detta amendement förierade ministrarne med 82 röster mot 34. Ex n