Aftonbladet – 6 augusti 1833, sida 1

FOLKREPRESENTATIONENS PLIGTER OCH FAROR (ur Le Temps) (Slut ff. N:o 179). Men . man skall invända: — dessa hvilka vi bekämpade, emedan de kränkte våra rättigheter, våra intressen, våra. ideer och våra seder; dessa, som ville förödmjuka oss, i det de dåragtigtvis trodde sig upphöjda öfver oss, dessa, som 1814 och 1830 voro så fruktansvärda, existera icke mer 19323. Verk ligen? Alltså, emedan I eröfrat den samhällshöjd, från hvilken I störtat dem, inbillen I eder, att de ej mer skola kunna bestiga denna höjd, sedan J stigit ned derifrån? De existera icke mer! Och hvarför repar dem då regeringen tillbaka? Är detta måhända ett bevis. på deras försvinnande, att Hr Guizot säger till presterskapet: kommer till oss? Är detta kanske ett uppenbart bevis att icke ett spår mera af den gamla aristokratien finnes, när Hr Thiers betecknade dem med namunet af de stora egendomsherrarne, iobjuder dem att låna den nya thronen sitt stöd? Hvar skall man då söka Julirevolutionen, om presterskapet, om adeln, sedan de inkommit i Tuillerna, och under den Kunglige baldakinen, finna en prins af Ludvig XIV:s blod, öfver hvilken dessa tvenne förbundna makter icke mer skola knota, om de där torde visa sig lätt böjda att förlåta den