Aftonbladet – 24 juli 1833, sida 2

j PAP LEPI CA CUP Sd TETTTIGLETN 1ICUA UPPE OPPOoR fer drar, kanske antyder, att något vackert ofvun till äfven må tillvöras. Man inser svårigh — terna och den alltför betydliga kostnaden, att verkställa det stora projektet, enlist hvilket hela Helgeandsholmen skulle förvandlas till en öppen plan. Då denna idd, så vacker den är, utan tvifvel måste frångås, återstår likväl möjligheten, att göra platsen emellan det egentliga stallet och Norrbro fri och prydlig. Om af de egendomar, hvilka vid stranden af Mälaren finnas på Helgeandsholmen antingen tillhörande Kronan, eller Konungen enskildt, några upplätos eller inköptes, för att inne på gårdarne ombyggas och användas till Stall, ridhus och remiser, så skulle hufvudbyggnaden af Stallet, det enda vackra och af värde, kunna qvarstå, och endast, staligården med derå befintliga hus utläggas. Tomterne till berörde egendomar kunde, om så fordrades, utvidgas genoin pålning, långs med den grunda stranden och Remiserne skulle åtminstone ganska väl kunna hvila på ett sådant pålverk. Snedheten af Kongl. Stallet mot brons sträckning kunde döljas medelst en kolonad jemte trädplantering, och samma ornamenter, som finnas på huset åt gatan kunde anbringas på den motsvarande åt bron vände facaden. På sådant sätt blefve alla behof afhjelpte, och dock ett torg eller en fri plats utlagd, hvarigenom utsigten hvarken af eller från Slottet skulle lida, och der måhända midt uppå ett öppet tempel kunde resas att emottaga Carlarnes statyer, så framt icke Slottet äfven deraf för mycket skulle skymmas. Mäåätte allt detta tagas i noga betraktande, innan pygmd-byggnader uppföras, kvilka sedan ej så snart kunna nndanskaffas. Tiden är för handen att göra hvad som bör göras — nu eller kanske aldrig. Dernäst borde man vara betänkt på en byggnad i samband med Operahuset, hvarigenom den fala höga brandmuren åt Blasitholsren kunde undangömmas, och de ännu fulare trädskjulen nedanföre boritagas. Cazrzl XIII:s torg, fortsatt genom Blasitholmsplanen, är med sina mångdubblade allver och granit-quaien, hvarmed planen slutas, för vackert att i evighet bortskämmas af skräp, och att begränsas afen ögat stötande brandmur, helst en icke aflägsen utsigt från Slottet äfven sträcker sig dit. En byggnad af flera våningar med vacher facad kunde inrymma de teater-dekorationer, som ua äro uppstaplade i förenämnde trädskjul, hvilkas blottställande för eld är vådligt, icke allenast för de dyrbara dekoraiionerna, utan ock för de i närheten belägne Jacobskyrka Operahuset. Det hade ledt till Zösparing, om, vid rifningen af det nedbysada Dramatiska Teaterhuset, hvars fasra murar nästan bortskänktes, det ypperliga teglet. blifvit användt till den byggvså vi föreslagit; men åsidosättandet härvet förminskar ej nödvändigheten att för: eler sednare bygga ett solidare förvarinesram för de eldfängda teater-dekorationerna, äfvensom alltid det passande fortfar påkalla ett dermed förenadt embeltussement. Slutligen må vi nämna den nakna kasert på Skeppsholmen, hvilken till en förargelse för alla Artister, som afmåla Stockholm, allt elsk ana Ass mA At ALL FP a RF PE 1