Aftonbladet – 24 juli 1833, sida 2

resuner pla TUR HALO TNA3S SlFdeRlllDge ite J1US3 Isom efterhand der uppfördes , så sneda och I smaklösa de än voro, torde på sin tid ansetts såsom arkitektoniska mästerverk i jemförelse med de kulor och kojor, som eljest tjenade till boningsrum åt våra förfäder. Då Malmarne för ett par hundrade år sedan indelades i qvarter, begicks utan tvifvel det fel, att håfvudgatorna blefvo för smala och icke alltid paralella, men de naturhinder, som mötte ) och äganderätten, hvilken Hkväl mestadels får gifva vika, torde hindrat Stockholms dåvarande Styresmän, kände eljest för nit att utvidga och försköna staden, (såsom Öfverståthållaren Fleming), att utföra allt hvad de önskade, hvarförutan tidens anspråk icke voro så stegrade som nu. La Vallgs riddarhus, Tessins Slott, Banken, båda palatserna vid Gustaf Adolfs torg, Bondeska huset och några andra i god stil uppförde byggnader gåfvo hopp att brydligheteten af Stockholms arkite ktur skulle efterhand motsvara dess lokal. Men huru har icke detta hopp svikit? Från Adlercranzs tid hafva endast murar blifvit uppdragne, icke byggnader, som hedra konsten, och när ändteligen någon prydnad kommit i fråga, har den varil så barnslig, så småaktig, så smaklös, att det varit bättre om den varit borta. Det är obegripligt att arkitekter med kunskaper och goda bufvuden, hvilka rest och sett utomlands det sköna äfven i arkitektonisk väg, icke I hellre härmat dessa mönster, än framkommit I med egna omogna, nakna och torftiga idcer. Äfven det enklaste kan äga smak och — det smakfulla medför icke alltid en större kostnad. Vi upprepa icke hvad förut i flere afseenden redan blifvit anmärkt såsom förfeladt. — Det I står att beskåda af hvarje öga. Det kan cj Uhbjelpas, och Neros radikalkur mot bristerne i plan och symmetri är just ej att rekomI mendera. Den önskan synes dock ej vara öfI verspänd, att vederböre ande mera än hittills 4 ville rådfrå åga den logik och harmoni, som äfven böra råda i hyggnadssättet, eller hvad man kallar smak i tillämpningen af denna konst, när I publika byggnader eller enskilte af större omfång uppföras. Det skulle icke vara ur vägen, om vid sådana tillfällen projekt-ritningar uppställdes till allmän åskådning, med rättigheten I för kritiken att göra anmärkningar eller för andra sakkunnige att ingifva särskilta projekter. Allt hvad som ämnas åt en efterverld bör genom en öppen lemnad allmän gransk(ning sofras till högsta möjliga fullkomfighet. I Nu liksom framsmygas projekterne, uppfattade I kanhända under ensidiga och skefva åsister, I pröfvas och fastställas ibland dem, som första lallt bättre än arkitektur, och framställas först realiserade för kvitiken, då de ej mera kunna rättas deraf, oaktadt den befunnes grundad. j j Bland förem: it, hvilka synas främst begära den allmänna uppmi irksamheten, är Norrbro och den derinvid belägne stallgården. Man har sact, att den sednare skall bibehållas och att den I vederstyggliga muren från Gustaf IV:s tid endast skall gifva rom åt några föga vackrare vagnbodar. Men äfven dekorerade på det smak5 Ne få FD 1 RR