Aftonbladet – 13 juni 1833, sida 2

enskildt, och ej det Allmänna. — Jag tillstå öppet, alt detta skedde egentligen i den afsigt at Tidnings-redaktionerne i Landsorten, hvar och i sin stad, skulle funnit sig befogade att afve derbörande uppbördsmän göra sig underrättade om ej öfverallt mötte samma svårigheter för Riks gäldssedlars invexling som i Halland; och genom ct offentligt tillkännagifvande häraf gifvit förökad styr ka åt mina likväl bevista angifvelser och äfven gjor kommissariernes rop om mina uppgiflers saunivg-lös het och min klagans omotiverande än mera toma ock fåfänga. Också behagade Redaktionen af Göteborg Haudelsoch Sjöfartstidning sjelfmant inse angcelä genheten häraf, och efter att hafva försett sig me jen mängd för Uppbördsmännen i Göteborg oriktig kasserade sedlar, uppmanat allmänheten att med egn: ögon göra sig förvissad om den rådaude otillbörlig heten, godtyckligheten och cgenmäktigheten vid 5e delkassationer i Riksgäldskontoret. Jag bör nu, som jag hoppas, med största trygghe kunna öfverlemna till hvarje opartisk alt afgöra huruvida jag i någon enda omständighet al mina an gifvanden mot BR. Ks. underlåtit eu klar och åskådlig bevisnivgsskyldighet. Kampen emellan mig och Kommissarierne bör således ej förr slutas, än ändrin uti dessa tjenstemäns felaktiga förfarande vunnit och en för hela allmänheten samvetsgrann Sedel granskning kunuvat tillvägabringas. . Det är med auledning deraf, som jag förnyar mi ödmjukaste anhållan att Konungens Befallningshafvande täcktes från BR. K. äterskaifa den så ofta owmskrefue gamla kreditsedelu. Alla som personligen känna mig, och alla, som om denna affär tagit en tillförlitlig kännedom, skola utan svårigbet inse, alt det är hvarken kiltstighet, inbilsknet eller några egennyttiga motiver, som förmått mig att offentligen klandra BR. Kits för allmänbeten menliga bandlingssätt. Jag bar förutsett alla obehagligbeterne och vidrigheterne af detta rättmätiga klander, men jag har ock erfarit alt en rätlvis sak, hvars utförande för öfrigt icke inbringar någva enskild fördel, utgången deraf må blifva hurvudan som hälst, ger menuiskan en moralisk styrka, gör henne likgiltig för menniskors stridiga omdömen, och låter henne tillika djupt känna, att inom dess bröst bor elt vittne öfver alla vittnen. Halmstad af LaudtRänterict den 29 Maj 1833. Perdinand Stockenberg-. Lika lydande med den till Konungeas Befallulvgshafvande ingifne skrifvelse, betygar Hallands Laudskoutor den 6 Juni 1833. IV. J. Kewenström.