Aftonbladet – 7 juni 1833, sida 3

Article Image
SÅ HIlUlSd latt: Alla AdlU IUI Suli Sniulla, VAL icke rent ut påstå att en representationsföränmdring är onödig, 1 samma nummer der han citerar sitt förra yttrande derom; men för att på annan väg vinna samma ändamål, söker han uppställa sådane binder emot verkställigheten att folket må afskräckas af svårigheterna. Huru lumpna och lösliga dessa invändningar äro visar sig dock genast vid första påseendet. Det kavu väl vara möjligt, att de månader som återstå innan Riksdagens början, äro otillräckhga att samla underskrifter af de hundratusen— tals medborgare, som med ifver skulle omfatta tilifället att få deltaga i en sådan pelitior; men vi hafva, Gudiklagadt, en ganska sannolik ulsigt, att Riksdagen skall komma alt räeha ett helt år, och tiden innan dess slat, eller halftannat år, vore mer än tillräcklig att öfver bela landet erhålla ett antal underskrifter, som skulle öfverstiga till och med antalet af nanrmnen under den ryktbara petitionen till Engelska parismentet om Kalolska emancipationen. Det kunde också icke skada, om RBRiks-Stämden under sin härvaro fingo erfara, hvad mnationen tänker om deuna sammansättning afsina Ombud. Vi draga till och med icke i tvifvelsmål att åsynen af en så imposant handling, hvari alla u ppiyste män bland nationen deltogo, skulle göra det till ett moraliskt tvång för Ständerne sjelfve, att å sin sida gå folket till möles genom ett änd!ligt återupptagande af detta, för nationens väl så vigtiga ämne. Det vore då ingalunda omöjligt, att konstitutionsUtskottet, innan slutet af nästa Riksdag och i samma ögonblick som petitionerne till Regeri ipgen inkommo, redan hade hunnit utarbeta och Lill Ständernas pröfning framlägga grunderne för ett nytt vepresentations-system. Hela Regeringsformen skrefs ju 180: på fjorton dagar; hvarföre skulle då icke en vallag samt grunderna för Ständernes arbelssätt, såsom vida mindre omfattande, hinna utarbetas innom tiderymden af ett år, helst när man betänker hvilken olika vägledning i detta afseende är att hemta ifrån erfare: uheten nu och för 25 år sedan? Den andra invändningen: att sjelfva det positiva eller hufvudgrunderna för en nyrepresentation måste vara utvecklade och fastställda innan någon petition företages, skulle man vara frestad att anse för ett äkta profstycke af oförstånd, så framt det icke vore skrifvet emot Argi egen öfverlygelse och de äsigter han sjelf fordo: mm framställt. Det är klart, att om reformen skail gå lagligt tillväga, —— och något annat sätt alt genom: trifva den hoppas vi icke kommer i fråga, — så un råste ju före slaget underkastas Ständernas öfverlå Sgning och afgörande. TF sådant fall äccer också endast KonstitutionsUtskottet och inzsen annan att föreslå grunderna. En petition I ämnet syacs derföre aldrig kunna sträcka sig längre, än att utreda bristerna i det närvarande re eprese nla— tionssältet; att hos Konch Maj i unde lån is het begära det folkets Juskan om en fördndri må genom Hong Majt framföras il Riket Ständer, på det Konstitutions-Utskottet må ntarbeta förslag till sådana förändringar i rexcringsformen och Riksdagsordningen, att Svenska folket s verkligen bliv represenleradt af sina I NIO a fömnavr Mann MA ff ob 4 ss

7 juni 1833, sida 3

Thumbnail