DEBATTERNE OM TRIBUNES STÄLLANDE FÖR RÄTTA. (Slut från N:o 94). Den 9 fortsattes debatterne. Presidenten förmanade åter till lugn, såsom han gjört dagen förut, och underrättade Kamaren att man nu komme att diskutera det förslag, Hr Jollivet och flere andra ledamöter framställt, om ett motiveradt öfvergående till dagordningen. (Man påminner sig att frågan om förkastande äf kommissionens förslag i gårdågens session, var framställd under formen af ett enkelt öfvergående tll dagordningen, utan några motiver). Hr Jollivet uppläste sitt förslag, som var af följande lydelse: I betraktande deraf att de öfverklagade artiklarne i Za Tribune icke kunna träffa Kamaren, och att landets angelägenheter göra anspråk på hela dess tid, öfvergår Kamaren till dagordningen. Herr Duvergier de Hauranne bestred förslaget. Det förundrade honom att man drog i betänkande använda de lagliga medel till tyglande af den anarkiska pressen, om hvilka här vore fråga, då det likväl var omöjligt misskänna fårorna af dessa samhällsförstörande rörelser. Just derigenom att man icke afvärjt sådant ofog, hade den konstituerande församlingen förberedt kräck scenerne 1793. Sedan General Lafayette tagit den konstituerande församlingen i försvar, uppsteg Hr Jaubert i tribunen. Hvad är det väl, utropade han, som man i dag vill förmå Er att göra? jo, att offra på räddhågans altare. Det var på detta altare Konventet, som dock hade många redliga män inom sitt sköte, offrade tusentals menniskor. Pressen är en jettclik, förstörande makt; man skall säga att J frukten för den elaka pressen; visen act J icke gören det. Det är blott emedan vi böja knä för den, som pressen synes oss stor; resom oss upp från marken. Man förebrår oss att åsidoJ sätta landets intressen, och dock är det en