Aftonbladet – 10 april 1833, sida 1

Utrikes: FRANKRIKE. General Sebastianis utnämnande till Statsminister påstås vara en tacksamhetsbetygelse för de tjenster, han gjort den regerande dynastien, under det han vistades i Italien. Genom umsänge och samtal med de främmande diplomaler han der träffade, skall han nemligen hafva lyckats skingra det misslroende, man utomlands hyste mot Örleanska husets aflsigter, så att numera ingenting påstås ligga i vägen för den allmänna alväpningen. Derjemte skall han hafva medbragt ett Breve af Påfven, hvari den nya dynastien erkännes, och undfår den helige fadrers välsignelse. Men för så stora tjenster är ett statsiministerskap utan portfölj en allt för ringa belöning; man tager alltså för afgjordt, att det antingen är utrikes eller krigsportföljen, som ämnas honom. Får han den senare, så hoppas man att den allmänna afväpningen skall va desto lättare, som de utrikes makter ne haft så många tillfällen att erfara scneralens medgörlighet. Emedlertid har man i i Deputerade Kam varen haft hvarjehanda förfrågningar att göra om det nya Statsministerskapet. Hr Coulman begärde, i sessionen den 25, upplysningar af ministeren, huru deras nya embetsbroders ställning i kabinettet vore alt betrakta, och Hr de Larochefoucauld tillade, att han ansåg denna utnämning helt och hållet stridande mot kartan, som icke känner andra än ansvariga ministrar, då deremot general Sebastiani icke hade någon portfölj, alltså ingenting kontrasignerade, och följaktligen icke kunde ställas till