Aftonbladet – 18 mars 1833, sida 3

Kaleivoskop. GUSTAF eucteR MASKERADBALEN. Under denna, titel har på Operateatern i Paris, eller den s. k. Academie nationale de Musique , nyligen gifvits en historisk, rättare ohistorisk, opera i fem akter, af Scribe, med musik af Auber, som föreställer konspirationen mot Konung Gustaf III i Sverige, och slutar med mordsecenen på maskeradbalen. Vi förmoda att åtskillige läsare kunna intressera sig att se, hurn detta ämne är behandladt af en Fransysk teaterförfattare, och lemna derföre ctt sammandrag utur de båda recensionerna deröfver i Courrier Francais och Le National. Efter några omdömen om Seribes lyriska pjeser i allmänhet, följer beskrifningen på stycket sålunda: Första akten föreställer en stor och rik audiens-salong på Kongl. Slottet i Stockholm. Det ligger någonting pittoreskt i den stota mångfald af kostymer, som förekomma i första scenen. Enligt den underrättelse Secribe i en historisk not lemnar Läsaren, har Konungen sjelf hela förtjensten af dessa, emedan han sjelf hade täckts inventera dem. (Detta lärer grunda sig på de af Gustaf påbjudna mnationaloch hofdrägterna). Under det Gustaf sofver i nästa rum, uppsända en hop Riksdagsmän af Borgareoch Bonde-Stånden önskningar till bimlen, att han må sofva godt. Sof, sof, sjunga de; Ditt lyckliga folk vakar för Dig. Olyckligtvis kunna dessa ömautzjutelser icke hindra, att Adeln på andra sidan af rummet: kouspir erar emot honom, af det grundliga skälet, som äfven framföres sjungande; att han: låter dem, de store i Riket, vänta på detta sätt, hopblandade med borgaxe, soldater och bal lettmästare!?? Men hvad som annu mer bidrager alt väpna dem emot honom, är att han, för alt regera sitt Rike, skrifver operaverser utan like. i Slutligen kommer Gustaf in, förmodligen väckt af det trogna folkets sång, som vakat öfver hans sömn. Han utdelar, såsom en verk-lig Medborgarkung handtryckningar åt borgarne, åt de store, åt hvem som behagar; han tar emot 20 supliker som han ej tänker läsa 3 han sjunger en politisk Cavatina, som gör mycken heder åt hans ädla känslor, men föga åt: Aubdr 3; och sedan hana gifvit tio olika ordres, ibland annat att klarera hans skepp och utre-: da hans arsenaler, på det han må kunna hämnas Carl den Tolfte; sedan han slutligen, under en scen med Ankarström — som i Fraunsyskan kallas Ankastrom — hvilken är Kungen högst tillgifven , och hvars Fru Kungen i hemlighet älskar , vägrat att läsa en för tecka