KammarKollegium häremot anförde besvär, öfver hvilka Nr von Stjerneman nyligen ingifvit den förklaring, angående hvars införande i detta blad han i Lördags förde så mycket oljud. Nu fråga vi ödmjukl., hvem som visar sig sniknast, i denna sak — vi eller Hr von Stjerneman? — Vi hafva blott begärt att Hr von S. skulle styra en spatsergång åt Riddar; holmen, för att utlösa en afskrift af någr a plåtars värde, som vi aldrig nekat ersätta honom, — jemte provision; Hr von S. åter, som skryter af förmågan att offra tunnor guld för alt vinna en ambitionssak, vill helt oegennyttigt utprässa af den arma menigheten i Östkind en skänk af mer än 6000 Rdr B:co. Kan den anses fri för snikenhet, som nödgar hela Härader att hälla för fickorna? — -— — Men nog härom. Vi lofva Hr von Stjerneman att efter 14 dagars förlopp införa uti vårt Blad hans Resp. förklarings innehåll, — i förmodan att han deruti visat den ädla billighet, att afstå från de öfverdrifna anspråken på Östkinds Härads kontanter. Då det synes vara nog att folket är skattskyldigt under kronan, hoppas det att, åtminstone icke utan silt medgifvande, tvingas till tributer åt enskilda. Hvad dröjsmålet med förklaringens införande i vårt Blad beträffar, torde, enligt Tryckfrihetslagens tydliga ord, något annat ansvar ej kunna åläggas oss, än alt ersätta det kylande pulfver, hvarmed Hr von Stjerneman nödgas afsvala sin otålighet under väntningen. Mn