förgäfves söker han tvinga den upp på landsvägen; det ädla djuret fördjupar sig i skogen på en gångstig, ty hästen fostrad i skogen känner ju alla dess stigar. Döf för ryttarens röst, galopperar den åstad med honom till gendarmens koja, der den stackars tjufven bindes till händer och fötter och, under afvaktan af domstolens beslut, har ett godt tlllfälle att begråta sin olyckliga håg för ridkonsten. Det försäkras att gendarms hästen, på derom gjord hemställan af autoriteterna inom departementet, blifvit intagen på Kungliga stuteriet i Fontainebleau. Detta var ju ganska billigt; han hade ädelt slutat sin nyttiga bana och väl förtjent en plats bland invaliderna.