Aftonbladet – 15 januari 1833, sida 3

ENGELSK EXPEDITION I INDUSDALEN. Politiska förhållanden hafva sedan några år tillbaka förmått Engeiska regeringen i Indien, att nogare låta undersöka dalarne omkring Indus och dess bifloder, Indusflodens Delta och en del af dess södra dallyda under trenne Indiska Furstar, Amirerve at Sind; de äro bröder och regera samfäldt. Ofantliga träsk och saknad af mäktiga grannar hafva hittils skyddat dem för fiendtliga anfall; men sedan Runjet Singh, Maharajan af Lahore, utsträckt sit välde till Indus, och hans politik synbart syftar derhän att tillegna sig he-. la strömmens flodgebit, hafva Engelsmännen anselt nödvändigt att erbjuda och i nödfall påtvinga Amirerne sitt beskydd. Man har hotat att öfverlemna dem åt Runjet Singh; och då de väl visste, att de icke kunde göra honom motstånd, måste de underkasta sig ett Engelskt sändebuds närvaro och gå in på en alliavstraktat, hvars hufvudvilkor var, att för Enselsmännen öppnaskeppsfarten på Indus. Derföre skulle de erhålla 70,000 pund Sterling isubsidier. Ångfartyg af jern byggas i Bombay, pt hvilka iman skall färdas uppför floden, och drifva bandel med Kabul, Labore och Kaschmir. Härpå skickade Engelsmännen en anvan legation till Lahore, för att med Runiet Singh afsluta ett dylikt fördrag, hvilket dock icke kunnat bringas till Ivekligt slut. lr tredje expedition skulle undersöka Induss, Sutledjs och andra strömmars lopp, farbarhel samt vigt i militäriskt och merkantilt bänseende; den består af Löjtnant Burnes och den genom sina resor i Himalaya bekante Dr Gerard. De mottogas af Runjet Singh med mycken ståt, och affirdades med stora högtidligbeter då de togo afsked för att vesa från Lahore till Pescharan och Kabul. Fittills ba deras undersökningar varit ganska lyckliga; de ha vid Induss ut!opp och vid den nordligaste gränsen af dess för skepp farbara lopp, i grannskapet af Pescharan upptäckt stora stenkolslager, som kunna före ånvgfartyosen med deras behof. Barnes jemför Ivduss och Gangess vattenmassor på följande sätt. I Tatta, buafvudstaden i Sind, som livger hundrade Enselska mil från faduss utlopp, fann han denna flod iyra gånger vatteurikare än Ganges, på ett hka stort afstånd från hafvet, Indus var då, eller i medlet af April, 670 Eng. alnar bred, och per medium 15 fot djapy; des hastighet uppgick tll 25 Engelsk mil i timmen; dess valttenmassa —-10.500 kubikfot i sekunden. Dock kan i tmedettal endast anlagas 50,000 kubikfot, eller nästan lika mycket som i Mississippt. Den större längden af dess lopp, anmärker han, dess många kiösnpingar och de strömmar som, kommande från höga och snöbetäckta berg, utgjala sina vattenmassor i denna flod, göra detta resultat troliot, synnerhet om man betänker hvilken vidstråckt yta, som genomskäres af dess billoder, och det höga läget af deras källor, såsom t.ex. Sutledis, som kommer från den heliga sjön Man:sorovwvara i Tibet, från tfn höjd at ungefär 137,0020 fot. ndes genomilyter et jemfirebevis öde . 4 Y 1? 1. 1 FO ; 0 MM Pn