RR RRORORO OO OR OR OROAR ROR ORO OA OO ROR RO ORO ROR Rn Sn enn STOCKHOLM. Den 19 JVov. Ett verkligt sorgespel ; ty det : Ar ömkligt allt igenom. i Visan till Hammarspik. Ibland alla tiders politiska skådespel, hvartill diplomatiken utdelat rollerna och sammanväft intrigen, har väl aldrig något slutats så eländigt som den stora Konferensens arbeten i. London. Efter ett och ett halft års sammanvaro, efter några och sjultio Proto-koller, efter en traktat till den Europeska fredens bet:syggande och reglerandet af tvisterna mellan Belgien och Holland, hvilken traktat först blifvit högtidligt underskrifven af de stora: makternas plenipotentiärer, derefter ratificerad af makterna sjelfva, sedermera åter ventilerad och : modificerad, men detta allt eaktadt slutligen af den ena parten utan krus kasserad, efter alla dessa lysande värf — åtskiljes ändtligen konferensen, utan alt hela affären kommit ett steg närmare än då den sammanträdde. Aldrig char det varit svårare än i närvarände ögonblick, att förutsäga hurudant utseendet kan blifva i Europa, till och med om fjorton dagar härefter. Den Engelska och Frarsyska flottans förening i Spithead tyckes, 1 en årstid då faitygen knapt i 24 timmar med någon säkerhet kunna hålla öpna sjön, icke gå ut på apnat än en löslig demonstration; och om Fransyska armeenrycker: in i Belgien — ja, om Antwerpen äfven intages, hvad är dermed uträttadt? Vi hafva i föregående artikel ådagalagt, att det är den fria segelfarten på Scheldefloden, som för Belgerne utgör en fråga om lif eller död, och denna fråga afgöres icke genom armdens inryckande, helst sedan man sett General-Staterne i Hölland med enaf deras. handelsintresse föranledd, hittils ovanlig enhällighet uppmuntra Konung Willem; atticke släppa efter en, hårsmån af sina anspråk. Allt kommer under sådana förhållanden att bero på Preussen; och buruvida någon medverkan eler ens neutralitet ifrån den sidan är att hoppas för Englands och Frankrikes bemödanden, torde någorlunda kunna slutas af de trenne stora makternas uppförande: hitintills, hvaruti de. sista tilldragelserna visst icke gifva någon anledning till förändring; äfvensom af den Preussiske Monarkens känslor för Ludvig. Filips regering, på hvilka man äger ett temligen ta-Jande kriterium uti det lysande sätt, på hvilket de afsatte Bourbonerne blifvit emottagne: under sitt vistande i hans stater. Tärningen synes emedlertid kastad, och ett afgö-: rande resultat måste ofelbart följas men huradant det ock blir, så har samtiden åtminstone inhemtat en vigtig lärdom, nemligen att tiplomatiken för altid spelt ut sin roll, ememattan händelserna växt den öfver hufvudet. En SE ARS Läsaren erinrar sig troligen den i detta blad Ane YA GR