värper. .5p. 0 pastas all Romulus och Remus voro födde af en Varginna:: Historien säger likväl att deras moder hette Rhea Sylvia, Ordet följe-slagerska förekommer isamma artikel och på flera ställen:, :.men bör vara. följeslagerska, emedan det icke kommer af att man slår -följet, utan tillhör dess lag, lagareeller sällskap. Sp. 9 företer deremot en historisk oriktighet, neml. att Achilles moder hette Felhys, hvilket upprepas fyra gånger; hon hette likväl Thetis, som Förf. säkert känner bättre af Homerus. Constructionen. hade på många ställen förtjent en strängare. ryktning, t, ex. JEtbiopien; som lefver af gräshoppor. Sp. 27 får man ve tai den vyheten, att Minerva. icke allenast blef dödad af Egis, utan att vilddjuret till och med flådde Gudinnan oeh nyttjade hennes hud såsom harnesk, Se; sådan blir eftektenaf det förföriska coquetteriet i: vårt språk, att börja en mening med accusativus och sluta den med nominativus, Sp. 45. förvandlar Jupiter Alcander till en Orchillus. — Hväd är äcet för ett kreatur? Månne : det icke var en fogel, densamme som vi. kalla Gårdsmyg: eller Tummeliten Motacilla Troglodytes). Sp. 51 företer åter ett bevis på en ovanlig och för. villande vummer i meningen: Alexander föddes år 354 f, Chr., just samma natt. som Herostratus uppbrände Dianas tempel. i Ephesus, i Pella i Macedonien, hvadan han kallas Pellreus juvenis. Låg staden Ephesus i Jonien i staden Pella i Macedoniew, och. var Pellxus Herostrati tillnamn? IMvarföre icke flylta orden t Pella i Slacedonien näst ef:er f. Chr., så hade Läsaren sluppit -mycket hufvudbråk för alt utgrunda Andemeningen häraf. — Sp. 59 läses om ett instrument som förde ett otuktigt lefnadssätt. Sp. 176 visar Förf, att han förstår Grekiska, hvilket är ganska braz men istallet för det af de fleste läsare okända ordet symposion, var detingen som hindrade honom att nyttja det välhända Svenska ordet Aalas eller. dryckeslag; och då hade något hvar blifvit närmare bekant med den grekiske Bricollisten. Sp. 102 är bela art: Äretos origtig, Det var Callisto, Jupiters älskarinna, som blef förvandlad till björninna, och nu utgör stjerubilden Lilla Björn; hennes son Areas blef först björn här i verlden, och är nu stora Björnen: på himlahvalfvet. Uppgiften, samma sp., att Gallica Belgica nu kallas Ardennerskogen, lär icke bekräfta sig. Phrixi aude och Phrixus barn: här inviteras på två genitiver: om; det tillåtes oss, så taga vi det första. — Sp. t19 uppgifves Armamaxa hafva varit en (ett) slags vagn, som var ofvantill betäckt. En sådan kallas vanligen täckvagn. Ordet ofvantill tycks vara en pleonasm; fy ien vagn, som icke: vore betäckt nedantill; måste ju den vandrande trafva på marken emellan bjulen. Sp. 123 förekommer ordet thurin, som vi bekänna oss icke begrina. ehurn det är väl saoedt. Någon har