Aftonbladet – 3 november 1832, sida 3

leser äro följaktligen icke förantedde af någonting , annat, än en uppehbar afsigt att väcka läsarens mi ..nöje emot mig, såsom deh der skulle hafvatillåtit mig sett obehörigt språk? emot, en af, våra mest vidtfrejdade Juridiska författare. i Vå Cd , Sådana äro de. anmärkningar 1 saken, på grund. hvaraf Hr Sektyter unsett sig ej kubna? annat in fråndömar: Hr DLindblads arbete allt vetenskapligt: 5 värde,? hyaszvid, Hn -Scllyter likvällicke, yclat. besal strida attdet inachåller, många rigtiga anmärkningar, men bira mytket.al desse anmärkningat kunde vara Hr Lindbläds eget; hår han fonbit ej löna möddn att undersöka ö AF He Schblytersförklarandes alt att tet bästa, som Sfinonesi Hr; Lindblads, bok, är det som! :: handlar om barnamord; ehury detskall vara mera vid, lyftigt än upplysgade, har jag hämtat änledning uillder förmodan, att, om äfven de-öfrigå mindre iuvecklade ämnena värit lika vidlyftigt ? ätförda, Hr: Sehlyter mäjligenoskullej kunnat vara nöjde med! bela arbetet; men jag trodde mig icke: böra. för. några få läsares : skull vara, vidlyftigare än som för. de flesta kunde erfordras, Slutligen tillkännåger Hr Schlyter, att, efter hvad man hittils känner om Hr LiadbtladY, har. man sinogen janledning att: höppas, att han kan komma, att.på långt i wettenskapen.; vå Att. Hr Schlyter skulle. förkasta och ogilla mitt ifrågavarande arbete så väl till innehåll söm till : plan ock upstälming; vhronig ngalunda oväftadt, se dan had öti oöfvanberörde Tidskrift förklarat, dass imserc wissenschaftliche Rechtsliteratur :0o ist,und was ; noch schlimmer, so durfte;, bei Betrachtung des Zustandes der Universitäten, ein Verbesserung in dieser Hinsicht so bäld nicht zu erwWårten seyn? — DI anledfiing af detta jemte fete andra; tbivst sagdt oskicklige och obehörige yttrånden, torde läsaren fin ua sig hefogad: att fråga. Hr Schlyter, hvad som kunuat berättiga honom att yltra sig på ett så skawlö t sätt! öfyer ändra Juridiska Författare 1 Sverige. Hr Schbtyter läver icke, till stöd för sin Competence att yära Domare, öfver Juridiska. skrifter och arbeten, Kunna eller. vilja åberopa något annat än de af houmom och Academie-Adjuncten Collin utgifoa nya Uplagor af Vest-Götha och Öst-Götha Lagarne, jemte glossarier dertills-Geuom dessa visserligen mödösamma arbeten hat Hr Seatyter väl ådagalagt en utmärkt noggrauwnliet vid jemförelsen af.de gamla :Lag-Manuseripterne. samt Correctur-läsningen, men få torde anse. Hr. Schlyter dervigenoår hafva visat, alt han cger det; som sär en hufvudsak? för att kunna bediars avirävicke lika Mecthaniskasktteräria avbetens; i : I min ordning anser jag mig. hu befogad, väl icke: att meddela Hr: Schlyter nägra råd i afseende på. hans: framtida företag, äfven om. derigenom nya. utsigter för mig skulle kanna öppnas, men blott att hemstälta till läsaren och Hr Schlyter sjelf, ont det icke vore både för. den Juridiska Vettenskapen och får Hr Schlyters värdighet såsom vetenskapsman och Universitets Läråre nyttigt, att han af hvar honom nu vederfarits, ville Tärv sig att det forHras! något helt annat är en oförsynt tilltagsunhet, för att kunna: vara domare öfyer andras skrifter4 samt att Hr Schlyter bädanefter helt och hållet undandrog Allmänheten sina recensioner, ålminstone i. gent Juridiska ämnen, der ban, genom sitt nu åffagda Specimen uppenbarligen visat, att han gått för bittida iferåh mäistaren, och i stället använda sin tid på det arbete, hvarföre han af allmänna medel åtnjuter ett ej obetydligt arfvode. Upsala den 13 Oktober 1832. J.C. Liadblad. q