Aftonbladet – 3 november 1832, sida 3

Article Image
vanses som viljodråp. så måtte detsamma vara förhållandet .omastjufsföräldrar aga sitt stjufbarn och har: net, deraf .dör.. Här nätte Hr. Scblyter åter — Vidare har Hr; Schlyter funnit, att meningen med 30 Cap: ti MB. visst icke är att gifva verkliga föräldrar privilegidiov på rättigbeten; attuhder namn af vagå yhegå viljadråp. Petsamma skall. äfven göllasem stjenstehjons agande. annah ä Hr Schlyter, som så grundligeu skall hafva studerat Calönir disputation då pocna Homicidir aftentati, bade detiicke bort undfalla,ohvilken vigt det: bigger derpå; om man sanser ett ostraffbud innefatta ansvar för försök till ett visst: brott eller, icke, emedan i förra fallet, så vida det i sammå Lägrum utsatte straff skall kuna ädömas, det mäste under ransak ningen -upplysas, att: afsigten verkligen varit att begås ett visst brott, men i gednäre fallet icke; Amser mån nu 17 Kap. 1. S.2 moms MB innefatta ansvar för försök till giftmord, så kan det der stalgade straff icke ådomas, utau ått en saddå afsigt styrkes. Emedlertid : lärer ängen: domare draga si betänkande matt döma din till, döden; som gifvit .apnän förgift, ot uppsåt att skada honom were sig till lifeller helsa. Fortfar Hr Schlytlers förvåning ännu, så kan jag icke Hhjelpa det. p i 0 Om He Schlyter ännu en ther ått par gånger lä;ser om Kongl. Brefven 1724 och 1752; samt: dermed jemnför hvad jag 1 frågan om lottning emellan flere aned-brottslige yttrat, boppas jag, att han skall sluta så som lan började, med alt fiona detsdmma gant ska förnuftigt? Den afömig framställda mening om dulgadråps-böterutdömer-HriSchlyter helt och hållet med cen oförnäm. ton; men. som inga skäl finnas anförde för det hårda Domslutet, så lärer detsamma ej få underställas nägon annans pröfning. Hade Ur Schlyter gjort.på sammä sält med de öfriga avmärk? pingathes så hade. han utunadll fråga: sugit sig bättre ut än nu sketts : Med Radsbane trodde jug skulle förstås den; qui occideudi -Consiligm dat; Ives Glössar. -Svio Goltlr; men Hr Setlytergitläri seke; som man vet, någon ånnanpsvän sur cgenAuktoritet. ps ) ; os Jag har. sagt att ordet drifvenr (uti. 28 Cap. 4 S. MB) ifinefattar på er gång; att manär: berädtigad att bjuda och befally öfvet amwnan, samtatt den befallde icke godvilligt verkställer befallningen, utan dertilt varder?nödgady? ;sid.or40 ; så lyda mina ord, och icke såsom! Hr Schlyter; stympadti erterar) dem. Häraf drager Hr aSchbtyter: den menlösa conclusion, att man icke med, våld eller hot kan -verka på den, som man ej har-(rättighet) att befalla öfver. Säsour prof på den okunnighet Hr S. förmenar sig hafva hos mig upptäckt, anför hav: slutligen . blott exempelvis, att sid..24, inbrottstjuf kallas rånare. I sanning en stor upptäckt, med hyilken, ont den va-rit grundad, Hr 5, skulle kunva börja oci sluta sin recension. : Embdtertid skall hvår och eh annan, som behagar Jäsa äfven sidan näst före den, å hvilken Hr Schlyter gjort den vigtiga upptäckten, finva,. att det fordrats Hr Scbtyters skarpa blick, i förening med hans ovanliga lätthet och fallenbet att uppsöka fel och misstag hos. andra Författare, för att kunna an se Llydligen bevist en dylik oriktighet, derom andra Läsare icke torde haft någon aning. AF dessa prof lärer det vara tämmeligen uppenbart, nvilkenderas, Hr Schlyters eller mitt; sätt att tolka lagen skulle förefalla mest underligt i lagskipningen, sanrt om det är mine eller Hr Schlyters tolkningar, som finnas så uppenbart falska, att deraoriglighet af sig sjelf faller läsaren i ögonen. Sedan jag, sid. 94, infört: de skäl, på hvilka jog hufvudsikligen stödjer min mening, att 24 Kap. 8 SMH. B. icke innefattar något ansvar för försök till dräp, slutar jag andra Kap. Med det yttrande, att, om denna, min mening är rigtig, vore Calonit af handling (de poceva homieidij altentati), från början till slut; ett fortsatt misstag. Detta finner Hr Schlyter vara ett oanständigt omdömet samt opas ande språk emot en Calonius.? Att Herr Schlyter känner skillnaden emellan vil korliga och ovwillko liga omdömen, vill jag, för att göra rattvisa åt bans loziska insig

3 november 1832, sida 3

Thumbnail