OVR ULUHRG EIMVIJ UR II TEL 12ICTCILLI9LE UL VE ströelser först och uti sin mest förföriska gestalt, träda. för ynglingens blickar, är det af så mycket ..mera: vigt att fästa honom genola strängrock trägen verksamhet, så att man åtminstone icke med sysslolösheted ökar vådan af hang ställning, Det bör också besinnas, att tiden emellan 14 och 18 år är ynglingens bästa erbettid, och att: han då kan lära på en månad så myeket; som vid åtta års ålder på ett helt å. I stället för att derlöre, som nu är, händelsen, öfverhopa den spada gossen med arbete och låta deremot sexton års ynglingen agera kavaljer och sköta sina studier efter es gen beqvämlighet, borde man gifva dön förre mera ledighet till de lekar, hans lynne och ålder fordra, mer deremot vida allvarsammare, än hittills skett, taga den uppväxande ynglingens tid. och uppmärksamhet uti anspråk, och ända til 18 års ålder med allvar och kraft hålla! honom till en trägen sysselättning: Fa : Vi skulle; tik hvåd Förf. här yttrat, kunna tillägga, att en verklig håglöshet för vidare studier födes af detta förtidiga och forcerade inproppande af en mängd olikartade kunskaper; hvilka barnets förstånd icke räktar att uppfatta och smälta. Mången har säkert känt. soglingar, som genom en skicklig. enskilt lärares pit vid 12 å 13 år haft lika stora kunsksper som andre vid 19 år; men se. dermera under loppet af flera år stadnat på samma punkt utan annan behållning af en sådan undervisning, än en försvagad halsa och någon gång. mycken inbilskhet om sig sjelfva. Deremot finhnas många exempel ar persovtr, söm ieke börjat sina :svudierförran : efter. 13 års ålder, och likväl sedermera blifvit sin sanstids och vetenskapernas prydnader: Allt sådant . måste föra tankan på nödvändigheten, att så mycket som möjligt undvika all öfverspänhivng af de intellektuella krafterna, af samma skäl, som man är rädd föratt låta bare verkställa mycket tunga Kroppsarbeten. Äfven en äldre person finner med.sig sjolf, huru svårt det skulle vara att i längden: uthålla med en sysselsättaing, som fordrade en oupphörligt spänd ansträngning af tankarna, utöfker 5 a 6 timmar KHvarie dag; och hvatt vill man väl då begära af ett: barn? Svårigheten är emedlertid oftast: att så sysselsätta det unga sinnet på de lediga stunderna, alt det vänjes vid Iuskåtlning med tiden, samt ordning:oel arbetstakt. I detta afseende torde man: fästa för liten pp märksamhet vid de bjelpemedel, som kande erbjuda sig uti studiernas afvexling med tndervissipg i handärbeten, etter de fria konsterna, för hvilket ungdomen vanligtvis har mycken fallenhet; och hvarigenom ett nyttigt användande af tiden vinnes. på samma gång som en hvile åt förståndskrafterna. Frågan om (läroämnenas fördelning -inam skolan avser Hr Fryxell för det viztigaste kapitlet af. den undersökning han företagit Sig, och har också derföre åt detsamma egnat det mesta utrymmet i siw skrift. Oaktadt vår övskan att I detta nummer sluta den redan vidlyftiga öfversigten af densamime, kuona vi lik. väl inta farhigt någa duäillan äfsnan I dännua