Aftonbladet – 25 oktober 1832, sida 2

LITTERATUR, Hr Fryxells skrift angide reformer i undervisningsverket. . bilan AStut från gärdagsbladet.) Den fria flyttningen i skolorna — det vill säga rättigheten för en lärjunge att kunna deltaga i undervisningen inom en ; högre klass uti ett ämne, der hanvär mera försigkommen,; medan ban i anda ätvnen änn hör till en lägre — hyllas äfven af Herr Fryxell. Invändnvingen att den endast leder till.en osmält lexläsning och. brådmognad, vederlägger han med det argumentet, att om lärjungen för hvarje examen i en. klass eller lexlag mnråste redogöra för alla föregående kurser i samma ämne, så måste detta idkeliga repeterande slutligen så kafva innött det, att kunskapen ingalunda skall kunna betraktas som lexläsning.. Författaren vidrör likväl bärefter sjelf ett missbruk uti upfostran, som är af vådligare inflytande på yoglingens blifvande kunskaper, än man. vanligtvis betävkers Knapt är gosseno, säger han, 7 eller 8 år, förr än föräldrarne i all-. sköns välmening skaffa honom icke. allenast skola eller informator, utan äfsen engagera för hans räkning allehanda mästare, så alt gossen ofta, hemlexorna inberäknade, är upptagen 9 å 10 timmar om dagen. Men vid spädare år är denna sysselsöttving aldeles för trägen och hindrar barnet, att under frihet och tekar i friska luften vinna den fysiska utbildning, den liflighet uti lynnet, som båda äro af så stor vigt för den blifvande menniskan Med detta trägna arbete fortfar man sedan ända till 15 a (6 år, men vid denna ålder fordrar man också, att gossen skalt vara fullbildad, skall taga sin student-och straxt derefter bofrättseliter kansli examen; skall straxt derefter inträda som embetsman i staten. Följderna af denna uppfostran äro i många afseenden skadliga. Den gossen alldeles för tidigt påtrugade kunskapsmassan faller snart bort, emedan den ejinaturlig ordning var inhämtad och digererad;