Aftonbladet – 21 augusti 1832, sida 2

kan läsa Hebreiska innantill, och såsom en utanläxa tyda några få kapitel af r:sta Mose bok samt några af Konung Davids Psalmer? Eller att han med osäkerhet kan förstå Nya Testamentets skrifter på deras grundspråk; likväl utan att kunna mästra eller ens hedömma vår svenska Bibel-öfversättning? Och om en Prest ibland 100 söker den dertill erfordere liga bögre språk kunskapen; hvarföre skola de öfriga 99 tvingas att förspilla sin tid på ett studium, som är för dem ogagneligt? Om denna tid användes på egentliga vetenskaperg så skulle man, utan betungande med nya utgifter, kunna höja fordringarne af den Prester liga bildningen till närmare enlighet med vig tepv af folklärare-kallet. Vidare anför Comitden, sid. 35, såsom skäl, hvarföre undervisningen bör börjas med Latinet, att dess afkomlingar Franskan och Engelskan sedan blifva lättare att lira, — Detta är visserligen sannt: men deana lätthet bärrör icke blott af de senare språkens härkomst från det förras utan äfven och belt visst till en betydlig del deraf, att förståndet hunnit till en större mognad, och redan inhemtat den allmänna språkmekanismen. Det första hämmande språket har man alltid svårast all lära. Med hvart nytt språk man läg, ökas deremot lättheten att lära ännu fler. Denna lätthet tyckes tilltaga iett upgefär qvadras tiskt förhåilande till språkens antal. Det är derföre så mycket nödvändigare att börja med de lättare och bekantare lefvande språken, som det svårare Latinet sedan erhålles för oändeligt bättre pris: Och jag vågar nästan tro, att en som börjar med Tyskan, samt sedan lär sig Engelskan och Franskan, skall slutligen i Latin hbinna upp och kan hända snart gå förbi en annan lika begåfvad jemnårig, som på den vanliga skolvägen trawpat det Latinska språkels tunga vinpräss. Den eng skall dessutom lefva i en verld, som dog ut för nära 2000 år sedan, utan att ens hafva hunnit rigtigt tillegna sig den veldens bildning och upplysning; då deremot den andra, under sin. läsning af de lefvande språken, icke allenast kunnat vinna detta, utan derutöfver hålla jemna steg med hela menniskoslägtets framskridande upplysning. Slutligen har Comitgen,? såsom skäl till de döda språkens tidigare studerande, trott sig böra göra afseende på den ännu allmänt rådande meningen, alt om ock andära gamta eller olikartade Språk kunna med fördel in hemtas vid mognare år, så låter det sig like vil icke göra med dessa; utar om de skola läras grundeligen, så måste dermed begynnas 8 barndomen? — Denna mening vågar jag nästan tro icke vara allmänt rådande. Och om den än det vore; så tillhörde det ju Comitden, som synes vara inverligen öfvertygad om dess oriktighet, att bestrida och söka rätta den, häldre än att handfallet foga sig dervefter. Comitten hade bordt besinna, alt hon var en Representant af Bikets högsta upplysning, och alt hon sålunda hade till åliggande att sjelf söka lea allmänna ÖOpinionen, men