Aftonbladet – 21 augusti 1832, sida 2

Om Svenska -undervisningsverket i anledning af den stora Comitidens betänkande; af Professor P. G. Cederschjöld. (Forts. fr. Lördagsbladet.) Comitcen anför, sid. 35, att de döda och aflägsnare språken med skäl kunna sägas vara antingen tillämpnings-studier, såsom Hebreiskan och Grekiskan för Prester, eller såsom den senares profana Författare och Latinet — mera höra till den historiska och philologiska fullstävdigheten af den vettenskapliga hildningen, och följaktligen till en senare ålder och bildningsperiod, än Elementar-undervisningens. Men detta oaktadt hafva dock hos Comitden omständigheter förekommit emot dessa språkstudiers uppskjutande.? Den här ifrågavarande principen synes mig vara så fullkomligt rigtig, att jag till dess försvar torde i underdånighet få något närmare skärskåda de omstäindigheter , för hvilka Comitcen gifvit vika. Såsom skäl, hvarföre de döda språkens studerande bör så tidigt börjas, anför Comilden, sid. 35 i första rummet)! de Studerandes allmänna fattigdom, särdeles deras, som egna sig till Prediko-embetet, och den mindre svårigheten att uppehålla sig vid ett närbeläget Gymnasium, än vid ett aflägset universitet.? Men hvarföre skola alla börja med de döda språken ) blott derföre, att detta vore nyttigt för dem, som vilja blifva Prester? Och hvarför skola älla de öfriga förnöta owkring 10 de bästa åren af sin lefnad med ett i alla fall högst efullkomligt lärande af språk, som äro för dem nästan utan ringaste nytta? För öfrigt kau jrg för min del icke riktigt inse, att det Hebreiska samt till och med det Grekiska språkets studium är ens för sjelfva den Presterliga bildningen så alldeles oumbärlig. Eller till hvad synnerlig. nytta är det, att Presten.