Aftonbladet – 20 augusti 1832, sida 3

Till Bedaktionen af Aftonbladet! Då uti Tit. blad influtit ena insänd artikel undertecknad Osigöthe, angående ett af Kongl. Hushålls-sällskapet i Södermanland afg fvet för-slag om inrättande af ett praktiskt Landtbruks-Institut, till danande af skicklige rättare, fogdar och jordbrukare, och utaf denna artikel skulle kunna slutas, att Landtbruks-akademien motarbetat berörde förslag, anhåller en le—damot af nämnde akademie att härmed få upplysa, att akademien kunde så mycket mindre vara det i fråga varande förslaget obenägen, som hon långt förut till prisfråga framställt. uppgiften om bästa sättet att inrätta ett sådant institut, och att, då Södermanlands Hushålls-sällskaps förslag först behandlades uti den afdelning inom akademien, som borde bereda detsamma, gaf man sig all möda, icke blott att utreda och visa hvilka kostnader som till förslagets utförande uti dess första skick skulle erfordras, utan också, att efter samråd med det nämnde Hushålls-sällskapets förvaltnings-utskott, jemoka förslaget, så att det medi de för hand varande tillgångar skulle möjligem kunna utföras. På detta sätt blef också Landtbruksoch Vetenskaps afdelningarnes — yttrande, som hänskjöts till akademiens pröfning , vakt tillstyrkande att Södermanlands Hashålls-sill-skap måtte få göra försök med anläggandet af det Landtbruks-institut som var i fråga, under iakttagande af de inskränkningar dem tillsångarne gjorde nödvändiga. Men dessa tillgångar berodde på användandet af en af fram!edne Commerce-Rådet Helander, under visso vilkor, till Södermanlands Hushålls-sällskaps förvaltning öfverlemnad fond; och då målet uti Lanodtbruks-akademiens allmänna sammankomst föredrogs, upplyste en af akademiens: äldste och mäst aktningsvärde: ledamöter, som tog målet till enskild graeskning, och som at Tit. Hellander varit förordnad till en af executorerne af dess testamente, att det i fråga ställde användandet af den Woelanderska fon-den stridde emot Testators förardaande , octv det var i följe af detta förhållande sony aka— demin, utan att ändra sin tanka om nyttam