Pn od 9 EE PACE AM MM RE historiska satsen om en eröfrad och en eröfrande menniskorace. Han framställde de nya iotressena såsom segrande hämnare af denlånga förnedring som Galiiska nationen, eröfrad och förvaltad såsom egendom, måst utstå. Denna theori var beqvim , ty den medgaf Herr Guizöt att på en gång erkänna Franska revolutionen och hålia henne tillbaka, att gilla den och kringskära den. Det fick ej lingre vara en my sakernas ordning, hvars upkomst var hastig och häftig, som ännu arbetade på att reda sig sjelf och sätta sig, samt hvars fullständigt organiserade välde borde blifva tidehvarfvets ändamål; nej det skulle vara en slagtning en gång vunnen, en fördel en gång eröfrad och som det derför ej lönte mödan att mera sätta i fråga, men som man också alldeles icke borde söka att fullfölja. Man sa !e till de gamla Ultras: Hvad är val alt göra? revolutionen är fullbordad; Vi kunna icke omiutetgöra det skedda eller göra det gjorda ogjordt; välan, litom oss erkänna revolutionen. Derpå vände iman sig till Frankrike att i sin ordning förmana det: Ihafven yunnit seger; det är en afgjord sak, Åtnöjen er-med hvad som skett; att gå längre vore att åter börja visa sig revolutionär.? På detta sätt kom Herr GuiZzÖöt på en annan väg till samma resultat som Herr Royer Collard; han gick ut på att, i sje!fva grundiden, söndra sig från Juli-revolutionen. göra den misstänkt och att, under det ban försvarade dess positiva eröfringar, neka henne allt hvad framtiden förbeböll henne. f dear politiska philosophi som Engelska revolutionens? Häfdatecknare upställt är allt ting nezativt, och han fäster stor vigt vid bevisningen att rätts-snyveränitetet icke finnes på jorden. Se här hans slutföljder: Gud ensam har osvikligen rätt; suveränite fiones blott hos förnuftet i sin fullkomlighet; men här nere fiones intet fullkomligt förnuft och således lika litet någon verklig surveränitet. Detta är Sanning, och redan 1314 anmärkte Benjamin Constant alt suveräniteten icke residerade i viljan, utan i rättvisan. Men hvad blir väl resultatet af denna pegaliva demonstration öfver omöjligheten af ett absolut förnuft, en absolut suveränetet på jorden, om icke att det är samhällenas pligt att med hvarje dag allt mer närma sig dem, att unpsöka den praktiska sauningens minst otillförlitliga tydningar!? Hvarföre fullföljer England med så mycken ibärdighet och enighet sin parlamertariska reform, om icke för att utvidga den stråt, som skall föra det till den rigligaste förkofran i samhållslagarne? Hvarföre utgör i representationens utvidgning i närvarande stund vårt största politiska behof? Derföre att det är af vigt att öka och uphöja im rjoriteten, i hvars sköte nan igenfinner den relativa sanninaen af ett lands, ett tidehvarfs förhållande, I I I a GR RR RNA NN NN CC CT eller, med andra ord lagen: derföre att det är af vigt att man ökar möj igheterne afrättvisa och förnuft. Men Herr Guizöt har sagt, G sitt lal öfver pairiet): ?Anarchien växer oss öfser bufvudet; i tankans ver!d är dess öfvervigt påtaglig och det Snunac ita nåsAN Allmän stark Alver: yn