Hr Fliedner, som gjort en resa till Holland och England för insamlande af medel åt sina trosförvandter, omtalar i sin rescbeskrifning följande anekdot, som på ett träffande sätt karakteriserar Holländarne. En gammal rik Holländare hos hvilkeniHerr Fliedner anhöll om något understöd för sin Kyrka, öfverraskade honom med en skänk af 50 gylden. Fliedner märkte emedlertid att ban med en oviss bjertängslan tittade efter penningpungen, och som han kände Holländarnes karakter, så förklarade han sin välgörare, att han ville återställa honom sjelfva börsen emedan han väl kunde göra bättre bruk af dem. Holländarens ansigte uppklarnade straxt, och han svarade i sin hjertans fröjd: Ja wel, myn Heer, ja wel! De Sakjes zyn rar. (Ja väl, min Herre, ja väl: sådana pungar äro rara) Anvunu, då Fliedner gick bort, ropade han efter honom: Maar, myn Herr , vergeet het Sakje niet! (Men, min Herre, glöm icke att gifva tillbaka börsen!)