Aftonbladet – 24 april 1832, sida 2

vis antog den principe, att fylleribrottet icke mer skulle få beifras hos Konungens Befalluinvgshafvande, utan förvisades till HäradsRätterna. — Derigen: m erhöllo de till denna last anhängige ett uteslutande Privilegium, att, så ofta de vilja inom ett är, taga sig rus med faran, att plikta en eoda gårg; ty den bränvins-supare år bra oskic eklig, som icke förstår att vid Tlärads-Rätten till 3 ting utdraga ett sådant mål. 1) Så länge man uppgör theorier, hvilka icke öfve: ensstänma ine d menniskornas verkliga beskafferhet, kan man nog tala ljufligt, men skall alluid verka dåligt; den som ibland menniskor vill åstadkomma det goda, skall behandla dem sådane de äro, men icke sådana man i inbillningen ofta skapar sig dem, och må hända är det från dessa en missförstidd Liberalisms hjerofoster, som en stor del af vårt slägtes olyckor härleda sig. 1 Aftonbladet N:o 69 för den 22 sistl. Mars yttras, huru ifriga vederbörande i BevillningsUtskottet voro, att töja tullen på a la nödviändis gshets varor, hvarigenm mar kunde atkomma en t ibut af den stora mässans dageliga bröd. Denna emot Bevillnings-Utskottet för sista Riksdag gjorda beskyllning, innehåller lika mycken okunnighet om BevillniugsUtskottets åligganden, som angående dess åtgärder för att sista Hiksdag öppfylla dem. 2) Euligt 62 5. Regeringsformen är det Stats-Utskottet som föreslår och Ständerna, som besiuta Statsutgrfternas summa, och denna summa äter bestämmer Bevillningens belopp. Bevillnings-Utskottets Eclamöter äga rättighet, att inom Riks-stånden debaga i dessa beslut, men få icke inom Bevillnings-Utskottet öfrerlägga eller besluta, om buägeten bör eciHer kan vara större ceiler mindre; detta Utskotts rättighe? är genom 790 I. inskränkt till föreslåeade af grunder jör utgörandet och fö: delning. en af den nödi gfundna Be villningen, 3 3) hvilken i sednare tider utgått genom Tull, charta-sigillata-a!gift, Postvorto, Bränvins-bevillning och allmän bevilianing. gevillnings-Utskottets skyldighet är, att ilbtanl dessa Bevillningstitlar förnämligast uppsöka dem, som dättast, jemnast och med mesta rättvisa kunna fördelas och hvilkas utzörande fättast kan controdleras. Sednare Riksdagars Beyilluings-Utskott hafva, lika som Norra Amerikas fria folk och audra upplysta nationer ansctt Tull-besillningen af Importen vara åen minst yeckande, således den ri ivisaste, och cm . dena med kloklict fördelas, deu fättast! controlicrade; ty utaf denra Bevillning Bctalar den mest, som har största tillgångarna och använder de mesta varorna, men vid Tulibestämmelsenf foråras kännedom och eftertanka, att icke med för hög tutl bel ägga sålana varor, hvilka lättare celler tättast kanna insmiuglas, da Pnilbe loppet, som man askar öka, derigenom minskas, men Lagbrotten och förbrytarenas antal ökas; Avaremot man utan denna fara för tullförsnillning, kan, om behofvot så fordrar, öka tullen på sädana varor, hvilkas volym och beskalfeuhet lättar conmiroller. Om Författaren till den cimot Utskottet a 1 . , . . . . 1) Har då den strängare princip , som hittills egt rum, att tilltala för fylieribrott vil Bands-Canz