Aftonbladet – 31 mars 1832, sida 2

Gaärtrikes: Debatten öfver Frankrikes ställning till Europa. (Forts, fr. gårdagsbladet). Herr Garnier Pages fortfor: Oppositionen bör aktas; ty äfven hon representerar landet; om under 15 års tid den lagliga majoriteten varit ett gyckel, ett verkligt bedrägeri, så låter det äfven tänka sig att de valmän, som vid Kamarens bildande hade en gifven öfvertygelse, sedan dess fått en annan och gjort framsteg i ett eller annat afseende. (ganska bra.) Vidare frågar jag; anstår det väl en person som är kallad att representera Frankrike 1cett annat land, att öfver sitt eget uppdraga en sådan skildring som Grefve dHarcourt? äv det på sådant sätt han representerar Frankrike, om han såsom Ambassadör yttrar detsamma som han gör såsom deputerad, om han hos utlännivgen beskrifver Frankrike, såsom utan energi, utan kraft, sönderslitet af anarki och fo kupplopp? Herr d Harcourts valmän — det är hans eget uttryck jag upprepar — hafva utan tvifvel rätt att vilja det han representerar dem 400 Licues från Pariss men Frankrike vil! icke att dessa valmän skola hafva någon vilja. (Afbiott och skratt i centern.) Jag är förundrad öfver dessa täta afbrott. Jag upprepar att om Her dHarcourts valmän vilja på detta sätt låta representera sig på 400 TLieaes afstånd, så vill ålminstone eke Frankrike hafva Ambassadörer som iepresentera det 1 Paris på detta vis. Det. kan ej vara meuingen att af allt detta göra en personlig förebråelse åt Herr dä Harcourt. För honom är alitsamman blott en redlighetsoch penninge-angelägenhet (på flyglarna. Rätt bra!) För honom gäller det blott att komma under fund med, om man kan uppbära Ambassadörslön i Madrid och derjemie vara deputerad i Paris. Det är derföre icke till honom utan till Styrelsen man har för afsigt att vända sig i denna fråga; det är Styrelsen som tilifrågas huru det kommer till att Ambassadörer finnas, som, i: stället alt sköta sin tienst, finnas qvar i Paris. Höruti finnes ingenting personelt; det är en ren administrationsfråsa. Gelt enkelt derföre: Bör, i närvarande tidpunkt, Frankrike repre entaras i Kammarens sköte utaf sina Ambasadörer vid fremmande hof? Det närvarande Frankrike, mine Herrar, är äpnnv alltjemnt Julidagarnes Fi ankvike; det är icke oppositionen som skapat pr opagandan, det är Minvistrarne, som börjat med att vilja göra något dylikt, men som sedan låtit föreiaget afstanna. Ja, det måste sägas; man bör få veta det. Ministoören. Juli-Stvre!sen har !