Aftonbladet – 21 mars 1832, sida 3

REVY AF TIDNINGARNA Det synes vara bättre om Svenska Minerva hö!l sig vid realisationsfrågan, än att bråka sin bjerna med ultramontanska slutsatser om Ryssland och Belgien. Öfver det förra ämnet hade hon i går några förnuftiga tankar hämtade ur godkände Författare, till vederläggning af en farhåga, som man olta hör yttras, att myntet skulle lättare försvinna ur landet i fall en utvexsling började, och hvilket bevisar hurw litet den större mängden ännu gjort sig förtrolig med de enklaste begreppen om naturen af all penningerörelse, oaktadt den erfarenhet, som härutinnan står att hemta från alla de länder, hvarest metalliskt mynt en längre tid ostördt varit i omlopp. Numgvam satis dicitur, gvod numqgvarn satis dicitur, och vi upprepa derföre ett par af Minervas satser, ehuru ingalunda nya. — — i I afseende på myntets qvarblifvande i rörelsen, sedan det en gång kommit dit, tyckes man ännu alltid glömma, att metalliskt mynts natur är att röra sig efter organiska lagar, att hvarest det är det enda gångbara, der finnes det ock i erforderlig mängd, emedan de ädla metallerne hafva, ehuru i högre grad, den egenskapen gemensam med andra varor, att söka sig väg dit, hvarest de behöfvas och betalas bäst, och finna återvägen när förrådet deraf öfverstiger behbof eller . efterfrågan, samt alt man följaktligen kan vara ganska trygg i dessa afseenden, om man allenast aktar sig för att medgifva ett fictivt mynt bredvid det verkliga, eller ett dåligt bredvid ett godt. På denna hufvudfråga lär således varupror ductionens zilfertal, eller dess förhållande till consumtionen, icke yttra något direkt inflytande, helst det längesedan är satt utom tvifvel, att ett lands production, af vaturliga orsaker, icke kan, på det hela och i medeltal, understiga dess consumtion, så att myntets försvinnande, för att betäcka missförhållandet dem emellan, är en omöjlighet., mm — MV VV Vr An fr På det att productionen må i ett land befrämjas, och med detsamma omsättningen, som är rörelsens lif, . eller om man så vill, rörelsen sjelf, erfordras 1:o0 ett säkert penningevärde; 2:0 låg penningeränta och 3:0o frihet i näriogsföretag. Det första vilkoret är det, som skall uppfyllas genom återinförandet af metalliskt mynt, bvilket, såsom redan anfördt är, numera gjorts beroende af framtiden. Det andra. eller lås nenninoceränta är vilkoret för