minst bör befara någon sliknöjdhet för all? männa opinionen bland ett folk, hvilket från urgamla tider fästat sitt förtroende vid denna höga Domaremakt, hvars sjelfständiga verksamhet det med skäl räknar bland grundvavalarne för sin frihet. Det är klart att man med mera trygghet såge sitt öde bestämmas af en samling öfverdomare, för hvilka upplysningen är en nödvändighet och den sj lfständiga granskningen en vana, än åt en Jury, hvars pluralitet, som kanske knapt har begrepp om domarepligt, är utvald af ens motpart och af en nnderdomare, som möjligen, enligt både grundsats och instruction , förföljer allt hvad yttranderätt heter. Kunde ett dylikt system vinna bestånd, så vore i sanning vår Jury-inrättning, sådan den nu existerar, mera till skada ån båtnad för säkerheten. Det parti, som egde Domareåtgärderna till sin disposition, skulle tillåta sig hvilket missbruk af tryckfriheten som helst, hvaremot de oskyldigaste yttranden, stridande mot de mägtigas afsigter, skulle af Nämnderves Pluraliteter förklaras brottslige ). Ett vigtigt steg härtill skalle vara, att utsprida den förutnämda läran, att Tryckfrihets-Nämnderna, såsom en och annan Publicist yttrat, ej behöfva döma efter beskrifven lag, och att deras domslut äro npphöjda öfver all. granskning, — ett privilegium som icke ens tillkommer Konungens Högsta Domstol Då vi yttrat den öfvertygelse, att Juryn skall, likasom Domare i allmänhet, grunda sin dom på beskrifven lag, böra vi äfven erinra, att Lagstiftaren sjelf etablerat denna särskildt mål, 5 Jurymän, Käranden 4, och Svaranden 4. Hvardera parten utesluter derefter en af Domstol:ns, och en af motpartens, hvarefter återstå 6 af parterna, och 3 af Domstolen valda. Som sex ibland dessa bestämma utslaget, ser Läsaren lätt, att om Domstolen valt partiskt, och invoterat personer, kända för servilism eller svag vilja och omdömeskraft, och Actor gjort detsamma; så är den anklagades nederlag icke tvifvelagtigt. ) Under Riksdagarne utdelas, vid val till Utskott, Revisorer 0. s. v., listor åt voteringsmassorna, med namn på de personer, som olika partier önska få valda. Det är besynnerligt, att personer finnas, som inbilla sig, att denna sed äfven passar att använda vid Domstolarne, Före Jury-valet i ett tryckfrihets mål, som i Stockholm var anhängigt, e höll Rättens Ordförande en lista från en Embetsman som intresserade sig för saken, innehållande namn på personer, som han säkert visste skulle fälla, 1 fall de blefve invalda i Juryn. Domaren återsände listan, med höflig erinran att han och de öfrige Ledamöterna i Rätten ej kunde ha äran emotlaga några urdres, rörande en åteärd som blott berodde af