från medborgaren utgar med renade Begar och förädlade tänkesätt. Aldrig är denna skola tillsluten, aldrig obesökt. Blott arbetsstunder-na visligt afmätas och begagnas, så skalli afseende på inskränkningen eller utrotandet af begäret efter bränvin, ingen önskan vara öfrig. Sannolikt anade Författaren icke när han skref detta, att hans ideer först på andra sidan oceanen skulle sättas i utöfning och der— ifrån öfverföras hit. Måtte han, om han ännu lefver, snart se den önskan realiserad, som uttryckes i slutet af boken: Jag ser i hoppet en lyckligare tid: Ingen lag urskuldar bränvinets missbruk — ingen medborgerlig fördom försvarar det — ingen enskild ser det utan vedervilja. Blott ännu någon tids oför— truten möda — och Sverige är rikt, icke genom sitt guld, men genom måttan i sina be-gär.