Aftonbladet – 16 januari 1832, sida 3

Intresset JOF act otltentlilga , som på en Ur I varit uteslutande riktadt åt den allmänn: striden i Frankrike mellan de ohka politisk: grundsatser hvilka öfverallt utöfva sit inflytande, har derföre också undertidet i våra inre angeligenheter haft jemförelsevi ganska få serskilda anledningar till sysselsätt ning eller uppmärksamhet. Vanan att bör: talas om. chbolera : morbus tyckes, Gudi lof hafva någorlunda trankiliserat sinnena och afseende på den nya brefpestinrättningen , söks förmodeligen vederbörande, för att Jindr: den stöt, som behandlingen af detta mål tog I opinionen, arvangera allt till Herr Rosenqvists bästa och lisa med -deov ena handen sedan de risat med den andra. Sluteligen har det förskräckliga vattenryktet blifvit försonad! medelst en alfvarsam. näpst åt oss sjelfva. som;, enligt Juryns utsago, med dess omnämgande hade förledt allmänheten till — någonting, som de skriftlärde icke lära underlåta att i framtiden upptäcka. En stiltje var således att befara, som hade lemvoat publiciteten fullkomligt rådrum att åter begynna striden om den rätta medelvägen, ock det annoncerade allmänna afväpnandet, som troligen bliv ingenting af, då våra värde medarbetare i vingården på en gång gjorde slag i saken, och dermed :hjelpte oss sjelfva ifrån bryderiet att, för en hlick på våra inre förhållanden, hafva Tfö:.summat den apropos, som det nva året gaf vid handen. Icke mindre än trenove af tidningarna hafva nemligen de sednaste dagarna chvar på sitt sätt vidrört trenne de vigtigaste elementerna i samhället. StockholinsPosten har tagit ihop med sjelfva det constitutionella systemet och dess formella sida, hvarvid :vårt närvarande samhällsskick, jemfördt med :enväldet , icke rönt någon: blid mejfart; Fäderneslandet hav i en uppsats, kallad tidens kräfta, lemrat en afhandling öfver lefnads sättet och sederna, hvilken visar ett sådant sträfvande baklänges, att den gör allt skäl för rubriken, likasom hela bladet för denna egenskap borde kalla sig tidningarnes kräfta. Och Svenska Minerva, som på en tid tyckts börJa finna, att det kan vara rätt så godt att gifva, som: att taga råd i husbållet, har tagit sin alfvarsamma mine på, och rent ut sagt gm mening om det rådande befordringssystemet i landet, i synnerhet till högre civila embeten.. Vi skola i korthet fästa våra Läsares uppmärksamhet på hvardera af dessa artiklar, försedda med några egna anmärkningar. Den sista af de omnämnda uppsatse na son vi kunde kalla: Minerva och flere von fHartmansdorff, förtjenar i synerhet att närmare granskas, derföre att Minerva framställt åtskilliga fakta hvilka äro sanna och träffande, men derjemte i sina egna åsigter öfver orsaken tillde anmärkta bristerna och sättet att afhjelpa dem utgått ifrån grnonder, dem vi icke i allt kanna underskrifva. För att göra detta mera åskådligt, vilje vil lemna en öfversigt af Minervas artikel. j Uti NM 3 commenterade hon med en , AA AN ee se FTF a ( Po es få ob SA oo AA: VD I