BR ar Rn nn Rn SR RR GR ha rn SR Sh rt nd nt ER GAR Fa bran. En recension öfver så många serskilda författare är, som man väl kan begripa, både vidlyftig och kinkig, i synnerhet om den skall ske första dagen, då arbetet nätt och jemat hunvit genomlåsas. Lättast äro vi färdige med Hr J:s arbete, som består af två rader, på sidan 1601 boker, under namn af: Den sista gåfvan s förvarad här andan. vådan att möjligen blifva nedsväljd bland deviserna på någon begrafnings-konfekt. Vi kunna icke med visshet yttra oss öfver denne författares snille, Fan har åtminstone klokt insett värdet af det gamla ordspråket: vackra visor ä aldrig långa. Sannolikt har det också icke varithans reening att länge uppehålla kritiken, och deri har han gjort rätt. Ungeför lika svårt är det att uppskatta Hr :s förmåga, som bidragit med fyra rader. I jemförelse tilk Hr Ä torde det dock vara lofgifvit ast använda den godkända arithmetiska satsen: två gånger två är fyra. Vi öfvergå nu till de andra författarne. Samlingen börjar med ett stycke af Franzen, kalladt Anakaeona Catalina, ett fragment ur sedrare delen af potmet Columbus. Ett omdöme om detsamma torde således lämpligast åtfölja redogörelsen för första delen af nämnde poäm, hvartilk viskole återkomma. J. O. fVallin. har lemnat trenne stycken af hvilket likväl intetdera ifrån början synes hafva varit ämnadt att införas i denna samling. Evänne bland dem äro helt och hållet af religiöst innebåll, den tredje, en nyårsönskan till H. K. H. Kronprinsessan år 1825. Kraften, renbeten och klangen i Walligs harpa följa honom. öfverallt. Han tecknar, enkelt och skönt, H. K. H. Kronaprinsens husliga lycka i dessa få rader till Kronprinsessan. — — — Ljuft betagen känner han. det helga bandet Som hans hjerta knöt så. fritt. Ljusare med Dig går dagen. Dubbelt. kärt är fosterlandet När det äfven heter Ditt. von. Beskows prolog är em Bekant till publiken, sedan theaterns öppnande för denna speltermin. Idden att låta. dem Svenska. sångmön uppkala. flere af theaterns förnämsta. hängångne artister och dervid: låta. or.chbestern falla. in med musik ur dera3 favovit-roller, var ganska lycklig. och belönades då med starka applådissementer.. Vi återföra i allmänhetens minne nedanstående fragment af Fru Torslows uttrycksfulia. deklamation. Bland dem. som scenens nöjen samlat här, Visst månget bättre dagars vittne är, Som sångens genljud mins i. denna; salen. Af Wasa Stenborg (Ädla Skugeor etc.y