Hvartiil detta land: spannmaälslagar och taxor föranleda, så kan man äfven å den andra draga vissa slutsatser i afseende på fabrikssystemet i allmänhet. Vi vilja med några ord 1 förbigående vidröra detta ämne, önskande att det åtminstone må gifva någon anledning till eftertanka åt dem, som vilja uppoffra allt för att, med eller utan skäl, till det allmännas båtuvad eller på dess bekostnad, lika mycket, försvara detta systems förträftlighet äfven hos oss. Det är märkvärdigt attse, huru fabriksindustrien, der den utgör en uteslutande sysselsättning för ett större antal menni-: skor, haft enahanda verkningar på arbetarnes belägenhet, under de mest maotsatta samhällsinrättningar i öfrigt. Arbetsfördelningen som är det mest bidragande vebikiet till möjligheten att lemna varan för godt pris, nedsätter likväl det individuella arbetets värde öfverallt, och en slags kastindelning uppstår af sjelfva arbetets natur, likasom den i China äger rum enligt sjelfva samhälsinrättningen. Också ser man i det despotiska China, och i det fria Etgland alldeles samma fenomener: öfverbefolkning i manufacturstäderna; minskade arbetsförtjenster, nöd och uppror vexla med hvarandra i de trakter, dev dessa lefnadsyrken idkas såsom uteslutande näring, och dess trefoad och bestånd följakteligen står i vexelverkan till ded minsta rubbning af kredit och kapital-tillgångar. Denva verkan, som man sålunda ser lika öfverallt, och uästan såsom följd af en gifven nödvändighet, då produktionens täflan alltid måste sträfva att fylla och uppsöka consumtiönen, med undantag af några kortare perioder, denna verkan ger som vi ofvan nämnde, ett allvarsamt ämne till betraktelser för dem, som så ifrigt strida derför att staten genom uppoffringar bör upprätthålla fabrikssystemet. Men bredvid nyssnämnda fenomener se vi ett annat, för statsekonomen högst intressänt fenomen, nemligenv: industrien, der den idkas såsom folknäring på landsbygden, har en absolut motsatt verkan på folkets belägenhet mot städernas fabriksväsende. Åt killiga orter i vårt eget land förete derpå de märkligaste bevis. I stället för nöd, sprider näringsfriheten här välmåga, och befordrar trefnad och goda seder i stället att förstöra dem. Sådant visar sig förhållandet i en stor del af Norrland, Dalarna, Södermanland, de sju Häraderna, med flere vakter, der nästan hvarje familj tillhör industrien. Samma förhållande är i Tyskland omkring Närnherg, i Italien kring Floreos, i England omkring Leeds o. 5 v. Det märkligaste är att varorna just från sådana ställen kunna lämnas för det lägsta priset, och hkväl med mera vinst för producenten, än ifrån städerna, Vi ha kanske, uti denna framställning Pn KK a es a . .a ee ak