varande uppehalla sig, och detta 1 afsigtatt avhålla det Herrar Generaler och Olficerare ville förklara sig öfver följande: fluruvida de vilja vända sig till H. M. Kejsaren, erkänna sig underdånighetspligtige, anropa Elans Maj:ts nåd och tillgift, eller om de alldeles icke vilja tillgripa denna utväg. Jag har befallning att skriftligen fordra en dylik förklaring och har derjemte uppdrag att mottaga de skriftliga enskilda ansökningar som Herrar Officerare knonnma önska att ställa till Hans Kejserl. Maj:t, samt ombesörja deras fortställande. Deremot har jag. ikaledes befallning att förkunna dem, som beslutat att icke Ull I. M. Kejsaren vända sig med någon ansökning, det de icke langre få vistas inom Hans Kongl. Preussiska Maj:ts. stater, utan äga att uppgifva den ort lit de önska att få begifva sig. Skulle lessultom vid Eders Excellences corps finnas några undersåtare af H. M. Konungen, så. var jag befallning att öfver dem uppgöra nch öfversända en noggrann förteknving. fTerrar :Officerare komma att förblifva i sanima förhållande som förr till dess ett definitivt beslut blifvit fattadt. Jag hoppas alt E. FE, och alla dess Herrar Oflicevare äro öfvertygade att dessa åtgärder föreskrifvas ensamt af Konungens godhet, och jag skulle skatta mig på det högsta lycklig, om jag, jemte tillfredsställebsen att hafva fullgjort mitt uppdrag, äfven kunde hafva den att föra hela denna angelägenhet till ett lyckligt slut. Med anledning af detta uppdrag, hvarom ag nu haft den äran att underrätta E, E., anhåller jag 1:0 det E. E. ville bestämma den timma på hvilken jag i morgon kan få mottaga de Generalers och Officerares förklaring som vistas i Elbing; 2:0 att E. E. måtte gifva nödiga ordres att de i krvingliggande trakter vistande Herrar Militärer på bestämda tider och lämpliga orter församlas att afgifva sina svar, på det jag må sättes i tillfälle att, så skyndsamt som mina ordres innehålla, bringa hela denna angelägenhet till ett definitivt slut. Franska strafflagen (Code Penal) är, 3 afseende på åtskillige bland sina bestäm melser, för närvarande ett föremål för deputerade kamarens pröfning. Ett förslag till åtskillige mildringar i straffbestämmelserne är densamma förelagd. Deportations-, schavotterings-, handafhuggningsoch brännmärkningssträffen äro afskaffade. Under discussionen öfver denna artikel, sam ännu. icke lärer vara slutad, hav ir Thouvenet yrkat, att äfven dödsstraffet måtte blifva afskoffadt.. fr Thoulon ville att det skulle eva rum blott för mord å nära anförvandter. Efter en liflig debatt hafva dock båda dessa amendementer blifvit förkastade, ehuvuväl Hr de Tracy med serdeles energi upphäfde sig mot dödsstraffet, till hvilket, såsom han yttrade sig, man snart icke mera skulle fiuna någon bödel. Hr Durcen ville endast ett temporärt afskaffande af dödsstraffet