Aftonbladet – 25 november 1831, sida 2

—— — — —-—-K 1 — —— —. — — — —— VXV — — — —-— —m—— — — — X—-jooooaomermommmmmmmmMJJJHJJJJJJUJJJ— wunnmnnmnns———vmv..-6 llrmssoss— i —oO— —— ÖV V—— X1fo((— — ——-——-—-— — — — — Staålllt CI dena falls, LUtdtivuLustauchs Delolk.e ping, säger ban, ett antal af 70,000 menniskor, kan och hör icke för sitt första lefnadsbebof blottställas för inflytelsen af en elak väderlek, ett dåligt väglag os cs. Vv. Om brödinförseln beviljades, kunde den endast ske från närmaste trakter, i anseende till svårigbeten stt travsportera det torra brödet, och dessa närmaste trakter bestå mera af skogar och berg än af sädesfält, — Huru föga har icke Stockolnsbon här tänkt sig in I ämnet. Om det vore svårt att emot inflytelsen af väglag och väderlek på införsela af torrt bröd förvara sig genom uplag deraf; huru skule le det väl då vare möjligt att under den långa vintern vara försedd med upplag af smör, ost, salt fläsk och költ, fiskvarar m. fl. artiklar, hvilka äro vida lät!are för skämning underkastade; eller huru kan den handlande nu finna sin vräkning vid att hålla upplag af spannmål som fordrar att ofta skötas, oakiadt aflsättningen ef denna vara icke är lika försäkrad uti konsumentens omedelbara begagaande deraf ionan den blifvit fösallad? Att införseln eudast skulle komma i fråga ifrån de närmaste trakterna omkring hufvudstaden, kunna viicke fatta. Då landtbrukaren kan hafva fördel af att ända ifrån Nerike sjövägen hitföra Hö, hvilket atan tvifvel drar en ojemnförligt större transportkostnad; och Ved från Fivotand, der icke blott detta förhållande ännu mer ökar sig, utan ännu derutöfver tull måste betalas, så tro vi att man med allt skä! kan vara tryg gad mot denna farhåga, Att en icke namugifven Skånsk stad redau gjort den erlarenheten att den tillåtna brödinförselu upphört vid fult väder, tro vi vara ett misstag af Stockholnsbon; men, afven samt, skulle detta exempel ingenting bevisa, just af. det skäl som vi en gång tillförene omnämnt, alt hushållen i småstäderna vanligen sjelfva baka sitt bröd, hvarföre köpmannen der icke kan ega någon fördel att träda emellan tillverkaren och consumenten, såsom här skulle blifva händelsen. Deremot kunna vi åberopa ett motsatt exempel från Örebro stad, hvarest ännu aldrig, äfven i det elskaste väglag, saknats tillgång på färskt kött om Lördagarne, ehuru visserligen till olika mängd vid olika årstider. Om, som vår Författare påstår, de Stockholinska bagarnues varor äro så goda, att stora uppköp deraf årligen ske till Norrland, hvilket vi ej vilja bestrida, men åtwinstone betvifla, hvad det torra brödet beträffar; såutgör ju denna omständighet det hästa bevis alt bagarne icke behöfva frukta en. fri täflan med denna artikel, t Vi vilja icke längre fortsätta vår vederläggning, emedan vi tro att det icke behöfves för att fatta, att det torra brödet är en vara hvars tillverkning icke är främmande för det minsta hushåll på landet; som bättre än de flesta andra viectualievaror kan förvaras