lagenheler; men om han I Stallet representerar ett grefskap, en by, en köping, så är han fullmäkvg för en enskilt man, och icke en representant af Engelska folket; han är en agent, skickad till Engelska parlamentet för at bevaka egna eller en hbusbondes intressen. (Bifallsrop). Men, Myloids, man säger att på detta sätt många skickliga män fått inträde i parlamentet, Om man icke annorlunda än på en smutsig väg kan komma till parlamentet, så får man väl gå den, men ekta sig alt ej sjelf bli nedsmutsad. Man påstår vidare att oaktadt detta fel, Underhuset handlar efter folkets önskningar. Jag vill som svar yttra, att det fordrats 20 år för underhuset att vpphäfva den förnedrande slafhandeln. Skulle ett reformeradt pärlament låtit denna vanäre räcka så länge, isynnerhet då den hade tillfälle att så ofta höra den vältalige Wilberforces kraftiga argumentationer? Skulle vi med ett reformeradt parlament ha fått krig med Amerika, eller nödgats underhålla en så långvarig strid mot Frank1 ik? Hvarföre denva rörelse öfver hela England, om Underhuset uppfattat sinnesstämningen hos folket? HAvarföre inkomma så många petitioner i Öfverhuset? lIvarföre har man vid de sista valen gjort så stora bemödanden att de måste uttrycka nationens intressen? Man har talat om den patriotiska associationen i Birmingham, som redan råknoar öfver 150,000 medlemmar; jag kan ej anse denna federation anvnorlunda än olaglig och otillbörlig under en god regering. Månne en sådan skulle uppstått om folket vore behörigen representeradt och om det funnes legitima organer för att uttrycka dess önskningar; månne den skulle ega det minsta ioflytande i ett författningarne likmätigt sommansatt Underhus? Hos oss är folket, och med detta menar jag isynnerhet medelklassen, föreningspunkten för Englands välstånd och kunskaper och för Engelska namnets ära; hos oss kän: ner denna hufvudsakliga beståndsdel ef staten att den saknar legitima representanter; men nekar den att deltaga i valen af dem som i dess namn skola arbeta i landets lagstiftande korps; den erfar denna orättvisa i semma stund medvetandet af dess moraliska och intellektuella krafter vaknar, Se der hvad som gör denna förening fruktansvärd och, jag vågar tillägga oöfvervinnerlig, Om också denna association icke funnes, om också ingen yrkade på reformen, så skullen J Lbkväl, Mylords, nödgas göra folket rätt. Nu bören J således ännu mera göra det, då en stor nation öterkräfver sina rättigheter; om J också gillen alla artiklar man föreslår, så borden J likväl icke till den grad visa förakt för folket, att afslå hvad det begärt innan J det granskat. Då Sir Robert Walnole inlemnade