raxdt Protokoll innefattar, måste anses såsom obefulligt, så skulle, med lika rätt, som nu Herr FHjertla fått ålertaga sin afsägelse, (emedan den af nämnde sköl ansetls ännu icke hafva ägt rum,) framdeles inlemnade anbud till lefverancer för Banren, afslutade kontrakt och hvarjeaf Fullmäktige kattadt beslut, såsom obefintlige, intilldess justering föregått, kunna ätertagas och tillintetgöras, och hvarthän en sådan rätt skulle föra, helst med illägg af den, att omotiveradt uppskjuta justeringar, lär jag ej närmare behöfva utveckla. Rikets Ständer sjelfve hafva cj förbehållit sig en sådan rättighet, då 58 S Riksdags-Ordningen förbjuder vid justering ändring af fattade beslut, endast medgcifvande sådane tillägg, hvarigenom ingen ändring uppkommer, och för tillåtelsen, attur Protokollet utesluta uttryck, och deliberationer som deraf följt, förutsätter utom Ståndets och den talandes medgifvande, att de ej äro sädane, på hvilka beslut sig grunda. Att Fullmäktige sjelfve den 22 September ansågo Hr Hjertas afsägelse såsom befintlig torde jag få sluta, af det, utan invändning, fattade beslut, att uppskjula med val till återbesättande af de genom Hr Hjertas afsägelse lediga särskilta befattningar vid Tumba och Banko-Diskonten, ty om dessa befatlnivgar ej varit lediga, hade man väl ej behöft besluta, att uppskjuta deras återbesättande? I afseende på den jemförelse med närvarande fall, man skulle kunna vilja göra af Herr Hjertas afsäselse uuder sista Riksdagen af samma sitt Fullmäktigskap inför sitt Stånd, vill jag endast nämpa, att då Hr IHjerta, på en väns anmodan äåtertog sin afsägelse, Ständet, som änuu icke valt Suppleanter och sjelf ägde rätt att anordna om uppstående Iedigheters återbesättande, stillaligande dertill lemnat silt bifall. Jag tror mig nu hafva tillräckligen bevist, att Hr Hjertas afsögelse, till den kraft och verkan, en sådan måste medföra, verkligen ägt rum. Men äfven i den händelse, Hr Hjerta ej gjort denna afsägelse, tror jag, att han, genom sin bysättning upphört att vara Bauko Fullmiktig, 70 S Riksdags-Ordningen säger: Till Fullmäktig för ctt Stånd i Banken och RBiksgälds-Contoret samt till Revisorer öfver Stats-Verket, Banken och Riksgälds-Contoret skola ej andra väljas än sådanc af Ståndets Ledamöter, som i detsamma kunva vara Piksdagsmän och Ledamöter af Utskott — — — — . Med ordet väljas måtte här väl icke förstås den ganska oskyldiga handlingen af elt val, utan alt personer som befinna sig ide undantagna katbegorierne, ansetts olimplige till utöfniug af de uppdrag valet lemnar. Eljest skulle t. cx. tjenstgörande Stats-Råd och Stals-Sccreterare, redovisande Embetsmän vid de Verk, hvars förvalthing Kevisorerne äga rätt att grauska, kunna vara Revisorer, endast de icke innehoft sina eljest irån detta uppdrag uteslutande cmbeten den dag, de — måhända flere år förut valdes. På sätt jug omnämnde har också alltid denna 95 förståtts äfven. af Banko-Fullmaktige, t. ex. vid Hr Stats-Sccrekeraren v. HMartmansdorffs afträde ur Bauko-styeelsen. Enligt 12 Riksdags-Ordningen, represcnoteras Ridderskapet och Adeln enligt Riddarhus-Orduinocn och åcnnas ide 8 utesluter från rättighet till Bäile och stämma på Riddarhuset, och således från alla de röttighoter, för hvilka erfordras vilkoret att kunna vara Biksdagsmanr utaf Ridderskaäpet och Adeln, bland andra, ddelsman som bysatt är? Jag tor mig nu bafva öfverflödigt bevist att Hr Hjertas rum såsom Fullmäktig för Ridderskapet och Adeln i Riksens Ständers Bank verkligen varit ledigt, och då i så fall, enligt Ridderskapets och Adelns Protoeolls-Utldrag af den 20 Februari 1533, obestridlie rätt infrädt för Hr Cenzli-Rådet och Biddaren BG. Hegardt att vara Bauko-Fullmäkfig, kan jag ej annat än ense ctt beslut för olagligt, som i stället iusatt en Fullmälbtig, som redau