Aftonbladet – 29 oktober 1831, sida 1

skill. banko raden. Utdelningen kl. 6 eftermi dd. ningen och de enligt denna af hyarje Riks-Stånd särskildt gjorda anordnanden, tillsätta de ledigbeter, som inom Fullmäktige, mellan Riksdagarne, kunna uppstå, så hvilar hela frågan derpå, om det rum, Ofverste-Lieutenant Hjerta bland BaneoFullmäktige vid sednäste Riksdagen erhöll, varit ledigt eller ej. Under den 20 sistlidne Scptember afgaf Herr Hjerta en till Fullmäktige ställd och på anförde skäl grundad afsägelse af dess Fullmäktigskap 1 Banken. Ägde Herr Hjerta rätt tullen sådan afsägelse eller belöfde den ett förutgaende bifall af Fullmäktige? Då ingenstädes, hvarken i Grundlagarne eller i Banco Reglementet, en Fullmäktig betagey; den från allt förtroende oskiljaktiga rättigheten att kunna afsäga sig detsamma, — vi äga flere exempel deraf helst bland Ständernes Revisorer, som öfverallt i Grundlagarne sättas i samma kathegori med deras Fullmäktige, — så måste en dylik rätt för Herr Hjerta varit oinskränkt, Men äfven om man skulle vilja antaga, alt en sådan afsägelse beböfde styrkas af skål, så vore de af Herr Hierta anförda så gilltiga, att troligen hvarje ecmbetsmanna-corps i S-erige, något mån om silt anseende, skulle funnit dem tillräckliga, för alt göra all framtida tjenstgöring omöjlig, och de dessutom, — såsom jag nedanföre skall visa, — genom sin blotta tillvarelse, fordrat Herr Hje:tas afträde från sin plats, utan behof af någon afsägelse; och att Fullmäktige sjelfve den 22 September gillade och emottogo afsägelsen, beyises häst genom de såsom en följd deraf hållna öfverläggmingar och fattade beslut: Har en afsägelse af Herr Hjerta, från dess Fullmäktigskap i Banken och till den kraft och verkan, en sådan måste medföra, verkligen ägt rum? Under den 22 September föredrogs för Fullmiktige och intogs i deras Protocoll, Herr Hjertas förutnuämda, redan 2:ne dagar gamla afsägcklse, utan att någon återkallelse från Herr Hjerta åfhördes. Tvertom lät han aflemna semma dag en promemoria tm. m. som stod i omedelbart sammanhang med hans afsägelsc. Detta obestridliga och af Protocollet för sistnämda dag Vitsordade factnw torde finnas tillräckligt för att bevisa, att en afsägelse af Herr Hjerta och till all den kraft och verkan, en sådan, enligt 69 Biksdags-Ordningen, måste tillerkännas, verkligen ägt rum. Men, säger man, och detta har utgjort stödet för Fullmäktiges beslut, — Protocollet för den 23 Sept, har förblifvit ojusteradt till den 6 Oct. eller samma dag Hr Hjertas anhållan att få återtaga dess afsägelse inlemnades, och så länge måste allt hvad nämnde Protokoll omtalar, anses såsom icke befintligt. Utan att vilja här närmare fästa mig vid det, den 29 September, utan anfördt motiv, beslutade upskofaf nämnde Protokolls justering, vill jag endast protestera mot en sådan utvidgning af justeringsrätten. Justering af ett Protokoll, hället hos hvilken autoritet som helst, kan ej, utan att borttaga all -säkerbet i öfverläggning och beslut — vara annat än ett intyg, att allt blifvit rigtigt af Protokollisten uppfattadt, med cn möjlig rättighet för vederbörande, att närmare utveckla skälen för afgifva meningar eller att ordna mundtliga yttranden, men att deremot borttaga beslut eller tillintetigöra inlemnade af autoriteten sjelf oberoende handlingar, så långt sträcker sig ingen justeringsrätt, och den cdsvurna protokollistens skyldighet att sanningen likmätigt föra sitt Protokoll skulle aldrig kunna tillåta honom, att, efter en sådan justering, .underskrifya sit fidem. Vore den satsen riglig, att allt hbyad ett ojusle