men så ögonskenligen ledde till målet. Det synes sålunda icke utan all anledning att den imposånta majoritet hos Evglands folk, hvarmed Whhigbladen en tid bortåt paraderat i sjelfva verket icke är så stor, De ofantliga summor Åristocratien i England eger till sin disposition och hvaref den, vid detta tillfälle — väl vetandes att det gällde en strid om alltsammans — med sällsynt frikostighet giordt bruk, torde icke så alldetes hafva förfelat sin verkan pr individer af en nation som är känd för en god portion egennytta och som, med verldshandeln i sina händer, bättre än någon aunan vet hvar ded har sin rolbur et securitas. Skulle det derföre — hvilket vi dock i det längsta -vela betvilla — verkligen ner än för ögonblicket ha lyckats aristocratien att genom slöseri med sina smaterietla krafter bereda framgång och förlängd existence åt idger och institutioner, som sakna altt stöd af någon moralisk styrka. eller nödvåndighet inom Statsorganismen, ja som till och med på det högsta strida mot dennas yttersta rättsgrunder, så är det icke otänkbart att Lord Grey och hans. Colleger nöggas lemna rum åt en annan Ministöre. Att denna då blefve en uteslutande Tory-styrebse kan man dock knappast, med kännedom af Konungena personliga tänkesätt, förmoda. Den blefve snarare ett eget slag af Jjustemilieu ministöre, som i tystbet arbetade på en åtgärd, den tidens makt förr eller senare måste genomdrifva, men som, uppskjuten öch motarbetad till det yttersta, tvi velsutan sätter yxen hårdare till roten än Deras Herrligheter i sitt förblindade Lögmod. nu vilja medgifva. Den dag torde en sång gry då de, nedböjde i stoftet af en väldigare arm än Lord Greys, se sina Hee meliner rifvas i stycken och, höljde islarvorne af sin, fordna purpur, begråta det förstockade sinne, som bjöd dem att draga i härnad mot rättvisans och förnuftets billi gaste anspråk! Vi hade ämnat att något utförligare medådela de debatter, dem reformfrågan förans ledt i Öfverhuset; men vi tillstå, att vi vid den operösa genomläsningen af dem trott det blifva en otacksam sysselsättning för läsa-ren att genomgå hela denna massa af omsägningar, utnötta invändningar och elävdiga advocatoriska försök att bortdemonstrera de mäktigaste sanningar. Vi ha derföre inskränkt oss till det sammandrag som börjades i gårdagsbladet, så mycket hellre som vi, I en för några månader sedan lemned redogörelse för frågans behendling i Unde:buset, upptagit en stor del af; hvad son i detta ämne kan sägas och äfven nu blifvit sagdt för och escot. Ett af de cardinalskäl Antireformisterne användt, och som igenfinnes ända till fckef upprepadt i hvart och ett af deras Herr. ligbeters ter eller mindre idefattiga anföranden, förtjenar dock att litet nävinire elKknookd das 2 Ar. OM mo6 FA