Aftonbladet – 24 oktober 1831, sida 3

SR AM s FS SW re ee TN ce pmm fr or rr 8 a oo es ee inteckning, skall, så fort terminen för vexlingen bestämmes, uppsåga och skrinligga sina; penningar, tills deu lyckliga stunden kommer. Vi förbise visserligen icke, att detta innan korrt skall upphöra, och kauske 1:del eller I:del af Bankens silfverfond vara tillräcklig att åter jemna förhållandet; men detta hindrar icke, ait effekten åtminstone de första veckorna blir precist hvad vi nu yltrat, och de sviter detta kan mecdföra för kreditoch penninge-transactioven samt derifrån på näringarne, torde, då man betänker att Sveriges vanmagt förut till en stor del beror på saknade: kapitaler åt indu-: strien och arbetet, vara, 1 förening med Bankens bestämda förlust, nog mäktiga botänkligheter, för att tagas i det alfvarsammaste öfvervägande. Vi kunna ej neka att detta förnämligast härflyter fiån Rikets Ständers eget heslut. Om man tänker sig Bankens förhållande till sina kreditorer likasom en annan cessio nants, så vore det visserligen väl, att kreditorerne kunde erhålla så mycket som möjligt i utdelning af massans tillgångar; men frågan är här belt olika. Bankens sedlar äro tagna till grund för. hela landets skuldförbindelser, man och man emellan; och hvar och en begriper lätt, att om Banken kunde betala sina kreditorer fullt ut efter pari, så vore detta det olyckligaste af allt, emedan den skuldsatta hälften al nationen derigenom ruinerades, och vinsten i de flesta fall icke kom i rätta händer bos Bankosedlarnes sista innehafvare, då försämringen skedt efterhand under ett 22:årigt cirkulerande i rörelsen. I mindre skala sker: naturligtvis samma orättvisa till den enes förmån på en annans bekostnad, genoru hvarje antagande af annan utvexlingsgrund än den rörelsen bestämmer, eller innan J3avken ännu Åan vexlaz och det var ezenteligen häri, som sednast församlade Ständer 1 vår tanka handlade orätt. Tvänne sätt bade Likväl, som vi tro, kunnat vidtagas till undvikande af de olägenheter af enskild och allmaån förlust som visat sig; och vi ä ro så Öfvertygade att ingen vexzling före nåsta Riksdag kommer alt egu run, så att dessa utvägar ännu torde återstå tila nästa Riksdag, Det ena sättet vorer att bestämma utvexlings-grunden efter medelkursen under någon viss tid före utvexlingens börjans; den andra, At Nikets Ständer hade låtit genast utvexla efter 125 sktr eller den kurs som gällde under I:ksdagen. Detta bade icke medfört ringaste äfventyr för Bankens reela fond, om, såsom vi vilje minnas att någon äfven föresloa, Bspko-Fullmöktige endast hade fått uppdrag att öppna en reservkredit på en million i ultlärdska handelshus, hvilået hade kunnat fås för 1-4:dels procent eller 2500 Rdr om året; en ringa uppoffriog emot den förla som den kostsamma silfverkönsoneratinosen