ua fram, och konstaplarne hade storsta svårighet sit tilibakabalia dem som sökte tränga sig in. Sefan sessionen var öppnad, uppstod Markis Cleveland och inlemnade petitioner för billen från flere 3elar af riket, Lord Rodner iulesanade äfven flere Aceribland en från Sheffeld uudertecknad med 19,000 namn. En ingafs från Bristol med 25,793 underskrifter, Härvid anmärkte Markis af Lonlondery, alt han ägde bevis på att mer än 1000 f onderskrifterne voro falska. Hert. af: Sussex örklarade dem likväl vara riktiga och ifgaf en rån Birmingham; deremot ingaf Lord Eldon cn not reformen af pPresterskapet och andra corpser i Norwick, Lord Kanzleren åter ingal en för rearmen af 12,000 fabrikanter i Halifax; en med 3060 underskrifter från Belfast, med 2000 ifrån cstöh, Grefve Geey preseuterade en al 4,700 köpmän, baukirer och andra i city. Han yilrade stt han dessutom ägde en otalig mängd andra sådana petitioner, utvisande att intresset för reformen var stivande, cj aftagande. Petitionerne från Manchester voro underskrifua af 31,0003 från älasgow af 45,v0a (hör!) från Grefskaperna Keal och Northumberland, af 7000, Nägra petilioner mot reformbillen producerades af Grefven at Falmouth, hvilka med ovilja mottogos och gaf anledning till några ordvexlingar, hvarefter Lord Grey uppstiger med synbar rörelse, och efter nä gon stund säger: ?På mig, mer än på någon annan, hyvilar hela ansvarighelen för elt steg, som en del af Huset anses öfverändakasta landets bästa institutioner, hvaremot jag anser det leda till deras befistande. Talaren erinrade derefter om san fordua parlamentariska bana, alt han yur för reioruen äfven under Franska revolutiouens epok. Min mening är, sade han efter dena erfareubet jag samlat under. en Jång parlamentarisk lefnad, att man cj utan fara kan uppskjuta med att lösa fenna maktpålisgande fråga. De oordningarfsom inträffat i manulakturdistrikterne, de föreningar som. nöden framkallat i rikets alla delar; alll röjer på det påtagligaste, att HH, Aojits Minisivar cj längre kunnat undandraga sig att för Ii Majil framlägga en plan till parlameutsreform. Folkets fver för reformen har visserligen kuunat tidetals syhas vara mindre Jliflig, men när olyckan och öden är för handen vaknar deu med desto större kraft (hör!). Det säkraste medel och för närvarande minst vådliga -hvarmed man kaa bekämpa den hotande stormen, är en parkuneculsreform, Al denna storm hotar, derom är jag öivertygad, eburu ca ädel Lord, som sitter på opposttvonens vänkar, har förklarat att han ej anser reformen oehöslig: Sannerligen, man måste, för att kunna hysa ca sådan mening, vara alldeles okuunlg om åct allmänna tänkesättet! Då jag åtog mig ministerplatsen bade jag inom mig fast beslutat att regeringen skulle gå i författaing om, cn varlamentsreform. ff Majt gaf på det mest gynasavuna sätt sitt bifall till. detta förslag, och at Maj:ts egen mun var jag hört åe ordres ali det allmännas trygghet och lugu cj illät et längre uppskof. Wi man tala så mycket man bebagar om revolution: Det förslag som nu är framlagdt till husets pröfmivg, innefattar ingen 10g som angriper styrelsen och AMajestäts-rättigs beterna, ej heller det stånd till bhyilket de ädla Lorderue Löra; tvertom, detta stånd tinner just i detta sieg utt stöd för sitt bestånd, ty. sromgånsen af denna föreslagaa plan finner folkeå d sin såda co tilliveds else, som tillvägsbriugar en lycklig förening. DD. Lorden talade derefter om det missnöje och den gäsutug som ade förmärkts hos nationen, sedan det blef bekant att Hest. ef NVellington emot reformen, flan,talaren, bade gjort vid sill lalräde dl on reforur 1 afsect Å sal. VIinO My, ALL id ren. Konungen fa bifall dertill, och Om ädie Lor 4 oe 7 en har jag