nav. Emedlertid ehuru lifligt underhållande och dtärorik sjelfva boken är, förutsätter den bekantskapen med Lady Morgans förra resa i Frankrike, hvilken dock äfveuledes. finnes öfversatt på Svenska, Närvarande öfversältning förtjenar allt beröm, såsom i alla afseenden god. Boken är prydd med författarinnans porträtt, hvilket utom det att det är väl utfördt, interesserar oss. Svenskar genom ett särdeles tycke af en af våra utmärklaste Theatersångerskor, Fru Sevelin. Bland de många interessanta ämnen, som denna bok erbjuder, är det icke så latt att träffa valet af det prof, som vi ville meddela våra läsare. Emellertid hafva vi ansett såsom det mest passande för ett litet utdrag, stycket om Beranger; särdeles som han uumera, jemte sin poetiska ryktbarhet vunnit en så utmärkt politisk. Beranger. Besök i La Force. (1 Del. sid. 308.) Vi gingo igenom en stor sal och sedermera uppför en trång stentrappa, vid hvars öfra ända Herr de Berangers fängelse var beläget. Han hade väntat oss, och vi blefvo mottagna med all den goda hjertlighet, som utmärkte hans lynne, då vi första gången råkades i salonen hos lHermite de la Chasse dAntin. Vi fannö honom i sällskap med författaren till Clara Gazul och ett fruntimmer. Vi behöfde ett ögonblick, för att hämta oss från de intryck, som öfverväldigat oss under hela vägen till hans boning. Det trånga rum, der han blifvit inspärrad, var snyggt och af honom sjelf möbleradt med en viss prakt. Den lilla sängen uti alkoven var draperad med musslin. Blomstervaser stodo på spiselkransen, hvaröfver hängde ett portrait af håns aflidne förträfliga vän, Deputeraden Manuel. Bordet var täckt med böcker och skvrifsaker. Våra första samtalsämnen voro hans närvarande belägenhet, vårt eget besök och vår förra bekantskap. Till svar på något uttryck af deltagande, försäkrade han, att han ej befann sig så serdeles illa. Jag är det minst rörliga djur, som kan tänkas j (Vanimal le moins remuant), dessutom är min ställning sådan, att jag aldrig kan få se andra än vänner. För öfrigt är jag också ett föremål för outtröttlig godhet af mången, som under andra omständigheter alldeles icke skulle tänka på mig; — ni ser, att jag har de friskaste blommor och de skönaste frukter, som årstiden kan åstadkomma. Jag tänkte på alla de intagande poemer, som sådana skänker föranledt honom till i det långt svårare S:t Pelagie-fängelset), och 2) Ma Gucrison, hvilket han skref, då han fått en skänk, som bestod af vin; det börjas så: