hand försöka rycka till sig styrelsen, om icke Jandtdagens mellankomst och förbundstruppernes anryckar.de med sträng opartiskhet ålade dem att afstå från hvarje, våldsamhet. Man har mycket tadlat de uppresningar som egt rum i åtskilliga Schweitziska Cantoner, isynnerhet i Neufchåtel och Basel. Man har sagt att invånarnes belägenhet i dessa länder vore dräåglig; och att de redan kommit i åtnjutande af flera rättigheter; och man har, under medgifvande att ännu flera förbättringar återstodoatt verkställa, likväl trott, att anspråken derpå bordt göras gällandes genom lagliga ansökningar och icke genom våldsamma medel. Således har man insinuerat att de rörelser som uppstått varit föranstaltade af propagandans upphofsmän och andra oroliga hufvuden. För vår del anse vi dessa oroligheter ha egt verkliga och legitima anledningar. Hvad som bevisar sådant, är, att det missnöjda folkets parti vid insurrektionens utbrott bestämt så väl sina mått oeh steg som afsigter; att det ej gripit till vapen för ännu obestämda idder eller vacklande theorier, utan för lefvande intressen och uppgifna förändringar. Inga blodscener, inga tillgrepp af enskilt egendom, inga grymma hardlingar ha utmärkt folkets uppresning; män , hvilkas rättigheter blifvit kränkta, för hvilkas industri man uppställt hinder, ha väpnat sig för att göra sina väckta anspråk gällande, men hafva pedlagt vapen så snart en aktad och opartisk bemedling blifvit erbjuden. Det är gifvet att vi ej här frikänna dem I som deltagit i uppresningen för att få begå oordningar, hämnas eller tillfredsställa personlig ärelystnad. Vår afsigt är endast att ådagalägga, det majoriteten blifvit styrd af grundade skäl och intressen, värda uppI märksamhet. De åtgärder landtdagen vidtagit, det system den följt, de befallningar den gifvit sina kommissarier och de förbundstrupper den afsändt för att göra en intervention, bestyrka vår åsigt, För att upprättbålla ordningen och förmå dem som fattat vapen att nedlägga dem, har landtdagen icke velat ge de privilegierade vunnet spel eller förena sig med dem om missbrukens fortsät tande. Den har uppfyllt förbundsregeriogens pligter mot styrelsen i hvarje kanton som hotas med inbördes krig; men den har åsamma gång, i Avad den utfört till folkj rr REVERIE partiets förmån, visat wktning för dess anSa 1 nät AA Jana mm a rq M språk, och att den deri finner en yttring af de intressen man bordt tillfredsställa; den har NINA NSÅ ÅÄAntnAnnRnPnRAR mamAnmAnEe a Am PR