PARISISK UPPFOSTRAN. De första grunderna af en Parisisk uppfostran bestå deruti att på det höfligaste sätt yttra en plumphet och på det angenämaste sätt omtala den likgiltigaste sak i verlden, att kunna likasom en skugga genomsmyga den tätaste folkmassa, böja på hufvudet när det är nödvändigt och med hastig instinkt uppfatta tidens dårskaper och dagens moder. Om Parisaren är alfvarsam, så är det icke hans fel, emedan det sedan 30 år så är bruket. Men midt under denna affekterade alfvarsamhet kan mani igeakänna honom, — knytningen af hans halsduk, snidten på hans stöflor, svängningen af hans käpp och lediga gång, allt förråder den äkta Parisaren. Hans passioner äro på intet vis bestämda; ban kan lika lätt hysa den innerligaste kärlek och det outsläckligaste hat. Koarikaturen, Epigrammet, det snillrika begabberiet äro hans dolk och hans vapen. Ingen kan hastigare och fullständigare ombyta tänkesätt, avletsdrag och grundsatser. Är Fransosen Europas barn så är Parisarn Frankrikes,