dana hufvudoch fotklädnader som Odins, utan att skada effecten hos konstverket, var i sanning icke lätt. Det har dock, åtminstone hvad hufvudet beträffar, förträffligt lyckats. Man måste se Herr Fogelbergs staty för att föreställa sig möjligheten, att of en bland dessa karpusformiga, ur-Götniska kämpa-mössor, till öfverflöd försedd med tvenne korpar och ett Kongl. Diadem, skapa en hufvudprydnad, som ej nedtrycker. eller vanställer hufvudet, utan tvertom, både för sig sjelf betraktad och i sammanhang: med det öfriga, eger ledighet ociy aitvar: förenade. . Af de ludna, spetsiga kängorna har det ej så väl lyckats alt göra en smakfull chaussure; dock har talangen äfven här undanröjt eller mildrat det mest stötande Frågan om den rang Herr Fogelberg genom detta arbete intagit ibland sitt lands Konstnärer, kan numera anses afgjord, och Svenskarne undra icke längre öfver det utmärkta anseende och det Luropeiska rykte han eger 1 andra länder. Måtte en återställd helsa snart Vllåta Herr Fogelberg att, enligt afsigt, återse Fäderneslandet och vara vittne till den odelade hyllning hans arbeten erhållk äfven bland landsmän. A.