Sen annan. i r Men vi återvända till detaljerna. Författarens hat till constitutioner bar han öfverallt i sitt arbete med hög röst förkunnat, En af de intressantaste profbitarne i denna väg, som tillika ypperligt dokumenterar Menzels kännedom om den tid och de länder han skildrar, finner man i följande yttrande om Spaniens Cortes af 1812, med hvilka ban eljest, i anseende till fiendskapen mot Napoleon, är skäligen nöjd. De förkunnade folkets suveränitet , de tre (lagstiftande, lagskipande och verkställande) makternas stränga söndring och i allmänhet alla de villfarelser, som i Frankrike tjenat revolutionen till grundval, Derigenom att de tilldelade Spaniorerna på andra sidan hafvet lika rättigheter med moderlandet, förflyttade de den verkliga regeringen till länderna på andra sidan om verldskafvet, ty der fanns en vida talrikare Spansk befolkning än i landet på denna sidan. Längre fram heter det om folkets sjelfbeskattningsrätt: menniskor, hvilka genom väljande folkhopars godtycke blifvit sammandrifna (ett bildadt uttryck om en national-representation!) från alla verldsdelar, beklädas med den makten att hushålla efter behag (förskräckligt! representanter hushålla med nationens egendom! Det är en synd hvartill de oinskränkte regenterne aldrig gjort sig skyldige — åtminstone i Spavien) med nationens egendom. Det fanatiska glädjerus, hvaruti Menzel ändteligen försättes af Napoleons undergång och Coalitionens, serdeles Preussarnes, bedrifter, har betagit honom den sista svaga gnistan af historisk sans. Numera finnes knapt någon sida der man icke stöter på en eärlighet, en förvrängd framställning, ett utbrott af den illsknaste hämdlystnad. Några exempel tagna utan urval må här rättfärdiga detta omdöme. Med Svenska armeen. och dess. anförare under det så kallade befrielse-kriget är han högst missbelåten. Tian beskyller .dem att med. flit hafva låtit FHlamburg gå förloradt, och omnämner icke ens deras närvaro vid Grossbeeren. och Dennewitz. På sistnämnde ställe heter det blott att Ney blef fullkowmligt slagen af Preussarne under Bölow och Taunzien, Att dessa deremot varit slagna, om. icke Svenska armden och isynnerhet Svenska artilleriet i rättan tid anländt, är likväl en erkänd sanning, den vi ej sett någon annan al de författare, som skrifvit öfver dunua epok, bjuda till att neka. Lika ny, soin k sitt slag beföngd, måste dep uppgift synas, som Menzel litet längre fram lemuar, att Blucher måste använda en stor sjelfirsakelse för att förmå Kronprinsen af Sverige bill deltagande i den stora kampen: vub Leipzig. Vill man balva ev profbit på äkta Tysk fanatism, fraswakeri och högmod, så läse man. fördes märkeliga yttrande om Mo