gemål och hennes migtioner nedsänka landet i skuld, och som med sitt ljusa försltånd ej förmådde skilja en Turgot, en Necker från en GCalonne m. fl., men utfärdade Jlettres de cachet mot den ena på samma gång som den andra fördrefs; som isin lifstid aldrig dragit en värja eller vid en armee-corps visat sig annorlunda än i galadrägt, chapeaubas och med silkesstrumpor och skor, under det alla andra Europas regenter bildade sig efter Fredrik i Preussen, — som tiggde Påfven om absolution för de eder han svor sitt folk, oeh under det han tog den himmelske guden till vittne på sin upprigtighet och kärlek till detsamma, förrådde det åt utlänningen, men i det afgörande ögonblicket ej egde mod att sjelf våga något för sis räddning — denne Konung måste i trots af all eanonisation och alla emigranters själamessor qvarstå i historien såsom en af de ömkeligaste varelser som nånsin sutit på en thron, och hans beprisade hjertas godbet blir svårligen, i sina flesta yttringar, annat än svaghet. Allt det stora, oåterkalleligen omskapande och regenerande, som finnes i Franska revolutionen, har förblifvit en hemhghet för Menzel. I denna radikala omstörtning at allt dittils bestående, som i gamla och nya verlden utkräft hämd för så många seklers despotiska och feodalistiska förtryck , för sedeförderfvet och gäckeriet med allt heligt i himmelen och på jorden — i detta allt ser han endast det första utbrottets våldsamhet; morden och pöbelraseriet äro för bonom hela revolutionen. Visserligen erkänner han att folken suckade under ett svårt ok, men allt skulle förmodeligen i alla fall gått braf, emedan de upplyste Fursiarne och Ministrarne (hvilka dessa voro är ej nämndt) ville alldeles detsamma som de mot thronerne uppstudsige verldsvise med sin af författaren hbårdt bestraffade Upplysning. Hela skillnaden var att de förre vid grundsatsernes användande hade vissa considerationer. De uppstudsige ville deremot genast tillämpa den falska frihetsoch jemlikhetsläran, och derigenom öfverändakasta de menskliga samfundets grundvalar. (Forts. e, a. g.