Och den gyldne spiran glänste åter i dess sköna hand. På ruinerna af mörkrets fallna Babelstorn skall stå Slutligen ett frihets-träd hvars grenar famna himlen blå; Och de klara tusen stjernor — strålande med samma sken, Skola såsom daggen sitta, glänsande på hvarje gren; Och ett lyckligare slägte hvilar under kronan sval, Och uti den gröna toppen sjunger ljusets näktergal. Å.